Hållbarhet

Frågor och svar om PFAD

 1. Vad är PFAD?

PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en restprodukt som uppstår i livsmedelsindustrins produktion av ätbar palmolja. PFAD består av oätliga fettsyror som börjar bildas direkt när palmoljefrukterna skördas, och måste avlägsnas från den råa palmoljan innan den kan användas som livsmedel.

Utöver för produktion av förnybar diesel (HVO) kan PFAD användas för tillverkning av enklare tvålar och ljus.

 

2. Varför använder Neste PFAD i produktionen av förnybar diesel?

PFAD är en av ett tiotal olika råvaror som Neste använder i produktionen av förnybar diesel runt om i världen. Det är en restprodukt som vi tar hand om och som lämpar sig väl för tillverkning av  förnybar diesel.

Samtidigt letar vi hela tiden efter nya sätt att producera. Varje år investerar vi cirka 450 miljoner kronor i forskning och utveckling, varav en central del går till att hitta nya råvaror och lämpliga restprodukter för produktion av förnybar diesel.

 

3. Bidrar användning av PFAD till avskogning?

Nej, PFAD utgör 3-5 procent av ett palmoljeraffinaderis totala produktionsvolym. Marknadsspecifikationen för rå palmolja (CPO) tillåter inte mer än 5 procent oätliga fettsyror, och därför kan produktionsvolymen av PFAD aldrig överskrida 5 procent.

 

4. Är det rätt att betrakta PFAD en restprodukt?

Syftet med raffineringsprocessen att ta fram ätbar palmolja. PFAD en oönskad restström som uppstår vid avlägsning av oätliga fettsyror. Man bör även komma ihåg att ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser skapar ett värde för restprodukter och avfall, och är en förutsättning för utvecklingen av en cirkulär ekonomi.

danstående rapport från Copenhagen Economics är en mer djupgående analys i frågan och stödjer resonemanget för att definiera PFAD som en restprodukt.

 

5. Vad är alternativet till att använda PFAD i produktionen?

Neste använder idag ett tiotal olika råvaror för produktion av förnybar diesel, och PFAD är en av dem. Det finns en stor efterfrågan på förnybar diesel, inte minst i Sverige, men även globalt. En bred bas av hållbara råvaror är avgörande för att klara den starka efterfrågan, och här behövs även PFAD. Utöver de råvaror som används idag bedriver Neste ett omfattande forskningsarbete för att nya avfall och restprodukter ska kunna användas i produktionen. Exempel på framtida potentiella råvaror är alger, mikrobiska oljor och restprodukter från skogen.

6. Kommer den PFAD som Neste använder från hållbar palmolja?

Neste köper PFAD enbart från leverantörer som är anslutna till hållbarhetscertifieringen RSPO, som Världsnaturfonden WWF tog initiativ till 2004. Det innebär bland annat att alla Nestes leverantörer måste följa överenskomna uppförandekoder, påbörja ett certifieringsarbete samt ta avstånd från avskogning.

När det gäller PFAD har vi som första företag i världen också satt upp målet att all PFAD ska vara 100 procent spårbar hela vägen till palmoljeplantage år 2020. Det är ett utmanande arbete eftersom PFAD utgör en så liten andel av den totala palmoljeproduktionen. För att arbetet ska lyckas krävs ett nära samarbete med leverantörer, miljöorganisationer och andra experter i Sydostasien.

Läs också: "Ge oss chansen att klara klimatmålen" - en debatt om klimatpåverkan

7. Vad anser Neste om regeringsbeslutet kring omklassificeringen av PFAD?

Neste anser att PFAD är en restprodukt och därför är den beslutade förordningen olycklig. Det finns en risk att utsläppen riskerar att inte minska i den takt som behövs för att nå de högst ställda svenska utsläppsmålen. I en konsekvensanalys från i februari skriver regeringen att PFAD sannolikt kommer ersättas med palmolja, att det kan bli en brist på HVO och att priserna kan stiga åtminstone på kort sikt.

Samtidigt är det positivt att förslaget sköts fram till den 1 juli 2019 eftersom det gör att Neste då kommit längre med det omfattande arbetet att se till att göra PFAD spårbar.

8. Vilket beslut hade Neste velat se?

Neste anser att det rimligaste hade varit att frågan avgjordes i samband med den kontrollstation för reduktionsplikten som sker den 4 juni 2019. Reduktionsplikten är central för minskade utsläpp från transportsektorn och Energimyndigheten har fått i uppdrag att genomföra en utredning för den första kontrollstationen. Det är en rad viktiga frågor som ska upp på bordet, exempelvis framtida reduktionsnivåer, skattebefrielse för högiblandade bränslen med mera. Frågor där tillgången på råvaror spelar stor roll. Givet PFAD:s betydelse för de svenska utsläppsminskningarna, borde den helhetsanalys som sker i samband med kontrollstationen användas för att se över frågan om en omklassificering. Neste anser också att den ekonomiska beräkning som finns i förordningen saknar logik och riskerar även att utesluta också andra restprodukter från den svenska marknaden.

Det är dock positivt att förslaget sköts till 1 juli 2019 så branschen får mer tid för omställning och Neste’s viktiga och omfattande arbete att spåra PFAD kan ha kommit längre.

Neste anser att det är viktigt med stränga hållbarhetskrav. Krav på spårbarhet kan dock ställas utan att det görs en omklassificering.