Från höjda krav till stärkande transparens: Så ser framtiden ut för hållbarhetsrapporteringen
Denna text kommer ge dig en inblick i hur företagens hållbarhetsrapporteringar kommer se ut i framtiden, samt hur vårt sätt att mäta hållbarhet generellt, genom listor och bedömningskriterier, förändras. Slutmålet? Att hållbarhetsarbetet ska fungera som en positiv katalysator som skapar verkligt hållbar omställning.
Det brådskar för näringslivet att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljömässigt och socialt hållbart. Därför ökar också behovet av ett fungerande system för att mäta företagens framsteg på hållbarhetsområdet. Transparent hållbarhetsrapportering som ger en rättvisande bild av effekterna och resultaten från företagens åtgärder. Hållbarhetsklassificeringar, -bedömningar och -certifieringar har alla blivit viktiga verktyg för att utvärdera och samla denna typ av information för kunder, investerare och andra intressenter.
Olika typer av rapporteringar och klassificeringar inom hållbarhet har ökat kraftigt under de senaste åren och resulterat i allt fler olika varianter och versioner. Det riktar välbehövlig uppmärksamhet mot frågorna och ger ytterligare incitament till förändring, men det börjar bli svårt att se skogen för alla träd. Företag måste navigera sig fram längst en snårig väg för att kunna uppfylla både de obligatoriska, lagstadgade kraven, och samtidigt följa frivilliga initiativ som har blivit normerande. Samtidigt som de ofta behöver göra ytterligare en särskild typ av rapportering för ett specifikt hållbarhetsområde, och att fylla i separata frågeformulär och undersökningar från någon ytterligare tredje part.
I Sverige blev hållbarhetsrapportering obligatoriskt för företag av en viss storlek under 2016. Ett av de två kriterier som bör vara uppfyllda för att redovisningen ska bli obligatorisk är att man har fler än 250 anställda. Denna gräns gör att det är någonstans mellan 1000 och 2000 av de svenska företagen som behöver rapportera per år på den svenska marknaden.
Tjänar de många ramverken, klassificeringarna och certifieringarna fortfarande de syfte som de var tänkta att göra; att vara fungerande verktyg för ett välunderbyggt beslutsfattande? Jag personligen både tror och hoppas att vi nu går från ett närmast kakofoniskt överskott, till en mer meningsfull koncentrering av olika typer av rapportering, av flera anledningar.
Efterfrågan på heltäckande hållbarhetsrapportering ökar
Det finns en tydlig trend i att antalet hållbarhetsrapporteringar blir allt fler, mer omfattande samt djupgående. Det senaste exemplet på detta är EU:s nya taxonomi för hållbar verksamhet. Det innebär en grundläggande förändring av hur företagen ska fastställa och rapportera hur hållbara deras verksamheter är. Det är långt ifrån ett perfekt system, men det har en positiv effekt genom att det tvingar företag att granska sin verksamhet ur ett perspektiv som ger nya insikter, vilka i sin tur kan göra verklig skillnad för strategiska affärsbeslut.
På europeisk nivå kommer lagstiftning och nya initiativ som CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDD (Sustainability Duligence Directive) att medföra högre krav på företagens hållbarhetsarbete och -rapportering. I USA har även SEC (Securities and Exchange Commission) föreslagit att företag ska behöva rapportera mer ingående om hur deras verksamheter kan påverkas av klimatförändringarna. Däribland de klimatrelaterade risker de står inför och vilka ekonomiska konsekvenser dessa kan få. De företag som ännu inte tagit på sig att öka förståelsen för hela sin leveranskedja på djupet behöver göra det. Alla behöver analysera potentiella effekter, risker och möjligheter, både på kort sikt och för decennier framåt.
Den här typen av nya hållbarhetsmätningar kommer ytterligare stärka grunden för tillförlitlig och vetenskapligt baserad hållbarhetsinformation. Mer avancerad rapportering innebär även att hållbarhetsperspektivet utvidgas till att prägla fler funktioner och affärsområden, att påverka bolagens finansiering, produktutveckling, försäljning, och andra delar av verksamheten. Företag kommer oundvikligen att behöva en helt kapacitetsnivå och mer resurser för att kunna möta dessa nya behov. En mer djupgående hållbarhetsrapportering kommer inledningsvis att öka kraven och arbetsbelastningen för företagen, men efter hand kommer det även ge bättre möjligheter för dem att använda den nya informationen som framkommer som en katalysator för att accelerera och omvandla sin affärsmodell.
Ett tydligare rapporteringslandskap
Efter en period av en ökande insamlad mängd hållbarhetsdata tror jag att vi i nästa fas kommer få en smartare rapportering. Detta syns redan i en välkommen sammanstrålning av rapporteringsramverk. Exempelvis finns det ett nära samarbete bakom det vanligen använda GRI (Global Reporting Initiative) och de ansvariga bakom skapandet av nya europeiska standarder för hållbarhetsrapportering. Dessa kommer att utgöra kärnan i den europeiska hållbarhetsrapporteringen som just nu är under arbete. International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS) har på global nivå inrättat ett eget International Sustainability Standards Board (ISSB) för att bidra med globala standarder för hållbarhetsrapportering. ISSB:s arbete bygger på två befintliga ramar: branschbaserade Accounting Standards Board (SASB) och Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).
För närvarande är vi fortfarande i utvecklingsfasen av dessa nya system, det är en process som innebär osäkerhet och en stundtals högre arbetsbelastning. Då tycker jag det hjälper att påminna sig om att vi förhoppningsvis längre fram kommer belönas med ett mer standardiserat rapporteringslandskap som blir lättare att navigera.
Mot smart hållbarhet och välgrundade slutsatser
Eftersom kvalitet, format och tillgängligheten på företagens hållbarhetsinformation förbättras hoppas jag också på att få se ett mer enhetligt landskap av hållbarhetsklassificeringar, bedömningar och certifieringar. Det nuvarande läget kan vara förvirrande och uttröttande, med olika metoder och obefintliga samband mellan dessa, som leder till felaktiga slutsatser och vilseledande kommunikation. Behovet av att kunna filtrera och sammanfatta stora mängder information är fortsatt större än någonsin, eftersom vi måste påskynda hållbarhetsarbetet på alla områden.
Idag utförs hållbarhetsklassificeringar för flera olika kommersiella och icke-kommersiella ändamål, med olika inriktningar och på varierande detaljnivå. Vissa index och utvärderingar utförs med finansiella syften. Exempelvis MSCI ESG Rating Index som utvärderar företags motståndskraft mot ESG-risker, eller Dow Jones Sustainability Indices (DJSI), som jämför företags rapportering kring miljö- och samhällsfrågor. Det finns även undersökningar av företagens hållbarhetsarbete som utförs av fristående oberoende aktörer, som Corporate Knights Global 100 Most Sustainable Corporations. Dessutom fokuserar vissa rankingar på ett särskilt område inom hållbarhet, till exempel CDP, som framförallt är kända för sin omfattande utvärdering av företags klimatarbete.
Ovanstående exempel visar hur olika hållbarhetsbedömningar har olika mål, fokusområden och utvärderingsmetoder. Ibland kan det vara svårt att dra slutsatser om ett företag baserat på deras resultat i en enda hållbarhetsklassificering. Värt att komma ihåg är dock att det finns många etablerade aktörer som erbjuder tillförlitliga insikter. Det finns även intressanta nya initiativ som försöker göra meningsfulla analyser av företagens hållbarhetsarbete. Framöver tror jag på mer tydlighet och klarhet för alla intressenter, smartare användning av resurser och ytterst; mer informerat beslutsfattande, baserat på relevant och aktuell information. När vi kommer till den punkten kommer vi även kunna ompröva traditionella branschgränser och fokusera på lösningar som ger verklig effekt.
Jag tror det ligger mycket i uttrycket ”what gets measured gets managed” (Man tar itu med det man mäter). Därför är det min bedömning att mer enhetliga och branschövergripande metoder för att mäta hållbarhet kommer resultera i en mer öppen, nyfiken och ambitiös strategi för företagens hållbarhetsarbete. När vi bemästrat att inte endast mäta resultat, utan även den totala påverkan som företagen har, tar vi ytterligare ett steg framåt. Vi på Neste stödjer denna utveckling och vill vara med och arbeta för att den ska bli bli verklighet. Den kommer vara en viktig komponent i att påskynda den hållbara omställningen, både av näringslivet, och samhället i stort.
