3 viktigaste trenderna som driver på den cirkulära utvecklingen

Den gamla ekonomiska modellen följer principen "köp-använd-kassera", en formel som leder till onödigt avfall och miljöpåverkan. Den modell som kallas för “cirkulär ekonomi” är ett alternativ som istället bygger på ett "reducera- återanvänd-återvinn" tänkande. Syftet är att alla de resurser som används i det ekonomiska systemet återanvänds vid varje tillfälle som det är möjligt. För att vi ska kunna uppnå ett mer hållbart system på lång sikt kommer det att krävas en omställning på global nivå till en mer cirkulär ekonomi, och på vissa fronter har den utvecklingen redan börjat. 

Enligt Världsbankens första heltäckande rapport om den cirkulära ekonomin i EU, kommer det med tiden att bli allt mer ohållbart att upprätthålla en i huvudsak linjär ekonomi. När efterfrågan på bostäder, transporter, produkter och tjänster ökar, kommer behovet av råvaror att öka, vilket gör att livscykel för, och tillgängligheten till, dessa material, blir en avgörande faktor. 

Att ta fram en strategi för mer cirkulär ekonomi kan bidra till att minska de globala utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2050, enligt FN:s utvecklingsprogram. Därför är det positivt att övergången till cirkularitet redan på gång i många delar av världen. Den här artikeln pekar på tre trender som hjälper till att driva denna övergång framåt. 

1. Bytet till mer hållbara råvaror

"Under de senaste tre till fyra åren har allt fler börjat känna sig mer personligt påverkade av klimatförändringarna, vilket sätter press på olika delar av försörjningskedjan att gå mot en mer cirkulär modell", säger Lars Börger, Vice President of Strategy and Development, Förnybara polymerer och kemikalier på Neste.

Att införliva återvunnet material i sina produkter är en metod som många företag använder för att minska sitt koldioxidavtryck och visa att de är engagerade inom hållbarhet. Oavsett om de drivs av lagstiftning, företagsstrategi eller konsumenternas efterfrågan, ersätter fler tillverkare sina jungfruliga råvaror med alternativ som kan återvinnas eller förnyas. Neste RE™, är ett exempel, en råvara för plastproduktion gjord av 100 procent förnybara och återvunna insatsvaror. Den kan användas som alternativ till fossilbaserade råvaror i olika värdekedjor och tillverkningsprocesser för plast för ett antal olika produkter. Cirkulära material, alltså återvunnen råvara, i kombination med biobaserad eller annan typ av förnybara material, kommer på sikt att kunna bli en fungerande väg ut ur beroendet av fossila resurser. 

Denna trend kan ses inom flera branscher, från mode (se till exempel Nikes vision för en helt cirkulär leveranskedja eller branschens växande intresse för återvinning av textil) till transporter, där förnybar diesel och förnybart flygbränsle, ofta producerat främst från avfall och rester, börjar ersätta sina fossila motsvarigheter. Även inom byggindustrin, där hållbara materialval bidrar till att ompröva den urbana miljöns framtid. 

Den växande efterfrågan på mer hållbara råvaror är en hörnsten i den framväxande cirkulära ekonomin, eftersom den både förbättrar hållbarheten från produkter och främjar innovation inom design och tillverkningsteknologi. I takt med att fler och fler företag deltar i omställningen kan de utmaningar som även uppstår att lösas i allt högre utsträckning när fler aktörer hjälps åt att arbeta med frågan. Kraven från både industri och konsumenterna fortsätter i sin tur att stiga, vilket driver den globala ekonomin mot mer cirkularitet. 

Börger säger att detta kniptångstryck på företagen om att agera ansvarsfullt, från konsumenter å ena sidan och lagstiftningen å andra sidan, hjälper till att driva på cirkulär innovation och mot mer hållbarhet överlag. 

2. Lagstiftning och politiska beslut som främjar cirkularitet

"Mycket av det grundläggande skiftet mot cirkularitet kommer att styras av lagstiftning", säger Heikki Färkkilä, vice vd, kemisk återvinning på Neste. "För att se till att omställningen blir bestående kommer det att krävas incitament från flera olika myndighetsnivåer." 

Redan nu kan vi se hur det händer över hela världen då nya stora lagar och förordningar antas. Inom EU finns exempelvis direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, som inte enbart syftar till att minska uppkomsten av avfall från förpackningar, utan även till att främja en cirkulär ekonomi genom krav på de råvaror som används och möjligheten att återvinna dem. I Kalifornien kräver en ny lag utfasning av engångsförpackningar och tillbehör som papptallrikar, plastmuggar och plastbestick. USA som helhet implementerar även ett antal bredare program och policyer för att främja cirkularitet. 

Regleringar som syftar till att öka producentansvaret och håller producenterna ansvariga för hanteringen av deras produkter när de är uttjänta, vinner också mark. Det driver varumärken att designa för återvinning och återanvändning, vilket ytterligare främjar cirkulär användning av material. 

"Det finns ett ökat intresse från nationer och geopolitiska regioner att förbättra sin försörjningstrygghet och får ett större oberoendet när det gäller råvaror", förklarar Färkkilä och pekar på Covid-19-pandemin, kriget i Ukraina och energikrisen som krafter bakom det växande cirkularitetstänket bland lagstiftarna. 

Med lagstiftning som metod vill fler politiska makthavare främja ett säkert investeringsklimat som uppmuntrar till innovation och på så vis stärka potentialen för nya mer omfattande typer av cirkulära lösningar. 

3. Teknikdriven innovation för fler cirkulära lösningar

I många fall begränsas övergången till en mer cirkulär ekonomisk modell av den teknik och infrastruktur som finns idag. Elektroniskt avfall (eller e-avfall) och plastavfall är två stora avfallsströmmar som exemplifierar denna utmaning. För e-avfall gör den inneboende komplexiteten i många elektroniska enheter, med många olika material som finns i små och blandade mängder, att återvinning är svår.

På samma sätt står återvinning av plastavfall inför utmaningar relaterade till effektiv insamling, sortering och upparbetning. Det fortsätter dock att presenteras innovativa lösningar, som ny teknik för att förlänga elektronikens livslängd och som kan hjälpa till att återvinna den. Detsamma gäller för plast, med nya metoder för återvinning och innovativa samarbeten som frigör potential för material som tidigare inte var återvinningsbara eller svåra att återvinna. 

Teknisk innovation banar vägen för cirkularitet med initiativ som smarta avfallshanteringssystem, avfallssortering som möjliggörs av artificiell intelligens och robotik samt återtillverkning. Blockkedjor, digitaliserade reparationstjänster och spårning av leveranskedjor spelar också en viktig roll i framväxten av omställningen till cirkulär ekonomi. 

Mot en cirkulär framtid

Vi befinner oss i början av en stor omställning till en mer cirkulär ekonomi. I takt med att fler blir medvetna om denna utveckling och de trender som driver den framåt, finns det utrymme för optimism. En rättvis tillväxt kan fortsätta, frikopplat från överdrivet avfall och överanvändning av resurser. Vi är på väg mot en framtid där cirkularitet och hållbarhet är kärnan i hur vi lever och gör affärer.