Kolhandavtryck hjälper företag att visa sitt hållbarhetsåtagande

De flesta företag som arbetar för att minska sina koldioxidutsläpp är mycket medvetna om sitt koldioxidavtryck – men de blir alltmer medvetna om hur de också kan hjälpa sina kunder att minska deras koldioxidavtryck. En sådan effekt är precis det som kolhandavtryck handlar om. 

“Kolhandavtrycket visar hur ett företag, förutom att minska sina egna koldioxidutsläpp, kan ha en positiv miljöpåverkan via sina kunder”, säger Tuuli Kaskinen, VD för Climate Leadership Coalition. Det blir också en förebild för andra företag, förklarar hon: ”Vi vet att företag som tar täten spelar en viktig roll globalt för att få med sig andra i klimatarbetet. Kolhandavtrycket är ett av de verktyg som mäter det.”

Begreppet kolhandavtryck, som är utvecklat av LUT-universitetet och Finlands tekniska forskningscenter VTT, används för att mäta sådan positiv påverkan och beskriver den utsläppsminskning som uppnås om kunder använder företagets produkt istället för en konventionell produkt. ”Kolhandavtryck är användbart när företag eller organisationer ska visa hur de påverkar andras koldioxidavtryck”, säger Kaskinen.

Ju större företagets kolhandavtryck är, desto bättre – i motsats till koldioxidavtrycket som ska vara så litet som möjligt.

Tidiga användare visar vägen

I norra Europa använder allt fler företag redan kolhandavtrycksmetoden. Ett exempel är Stora Enso, som använder kolhandavtrycket för att beräkna hur mycket utsläppen av växthusgaser minskar när deras kunder byter till Stora Ensos förnybara förpackningsprodukter. Företaget arbetar parallellt med att utveckla hur kolhandavtrycket kan mätas och hur det kan användas i vidare bemärkelse.

Neste, en global ledare inom området förnybar diesel och hållbart flygbränsle, är en annan tidig användare av kolhandavtrycksmetoden. ”Kolhandavtrycket, eller mer specifikt den relativa minskningen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen, är det största mervärdet med våra förnybara bränslen, till exempel förnybar diesel”, säger Hugo Stenberg, hållbarhetschef och teamledare för Climate & Circular Economy på Neste. ”Vi använder också begreppet kolhandavtryck i vår koncernkommunikation för att visa hur vi tillämpar vår tillväxtstrategi inom förnybar energi.”

Kaskinen tror att vi kommer att se fler företag som börjar redovisa sina kolhandavtryck utöver sitt eget koldioxidavtryck under de närmaste åren. ”Det finns alltid företag som är föregångare”, säger hon. ”Vi behöver sådana föregångare för att kunna ta del av deras bästa praxis. Kolhandavtrycket är ett sätt att mäta och kommunicera åtgärder som definitivt behövs.”

Mäta och utöka ditt kolhandavtryck

Hur gör ett företag som vill hoppa på tåget och börja mäta sitt kolhandavtryck – med sikte på att utöka det?

Till att börja med kan det verka överväldigande, men allt du behöver veta har till stor hjälp sammanställts i en kolhandavtrycksguide.

Nyckeln till att komma igång är att sätta tydliga gränser. Bestäm vilken produkt eller tjänst du vill mäta och definiera var du ska sätta baslinjen. Baslinjen beskriver vad en kund skulle ha använt istället för ditt företags produkt eller tjänst. När till exempel Neste beräknar kolhandavtrycket för sina förnybara bränslen är deras baslinje att kunderna använder fossila bränslen.

“För förnybara bränslen finns det föreskrifter, till exempel i EU och USA, som definierar hur man beräknar växthusgasutsläpp för produkter under deras livscykel och även baslinjen för fossila bränslen”, säger Stenberg. ”Det hjälper oss, eftersom handavtrycket för vårt förnybara bränsle baseras på dessa föreskrifter utan att vi själva behöver definiera värdet på baslinjen.”

Vad är skillnaden mellan handavtryck, undvikna utsläpp, Scope 1-3 och Scope 4?

Kolhandavtryck används hittills främst i de nordiska länderna, men Kaskinen påpekar att den bakomliggande idén är väl mottagen världen över. ”Det pågår en global diskussion om undvikna utsläpp”, säger hon. ”Den metodiken påminner i hög grad om kolhandavtryck.”

Kolhandavtrycket hänger också ihop med den ökande spårbarheten och företagens ambition att minska inte bara sina Scope 1- och Scope 2-utsläpp utan även Scope 3-utsläppen. Scope 1- och Scope 2-utsläppen kan företagen relativt ofta själva påverka direkt. Scope 3 omfattar hela värdekedjan, inklusive utsläpp uppströms (t.ex. från leverantörer) och utsläpp nedströms som orsakas av kundernas användning eller avfallshantering av produkten. Därför kan ett ökat kolhandavtryck eller mer undvikna utsläpp – eller Scope 4 som det ibland också kallas – ha liknande hävstångseffekt som att minska företagets Scope 3-utsläpp.

Även om det kan vara förvirrande med flera termer för ett liknande begrepp menar Kaskinen att det också visar att många människor är intresserade av att mäta sin klimatpåverkan. ”Jag tror att vi under de kommande åren kommer att se alltfler företag som ställer sig bakom dessa verktyg”, förutspår hon. ”Det bidrar också till att vidareutveckla hela området.”