Förnybara lösningar
9.12.2022
 6 min read

De nordiska huvudstädernas klimatmål skapar nya möjligheter och innovationer

De nordiska huvudstäderna har olika egna mål för att nå koldioxidneutralitet, men strävar alla i samma riktning mot en mer hållbar tillvaro. Experter från energi-, fastighets- och logistikbranschen delar i denna artikel med sig av sina tankar om vilken typ av innovationer som kommer behövas i framtidens städer för att uppnå deras ambitiösa klimatmål.

 

Helsingfors och Stockholm har som mål att vara koldioxidneutrala 2030 respektive 2040. Hösten 2022 tvingades Köpenhamn överge sitt ambitiösa mål om att vara koldioxidneutralt senast 2025, efter att deras plan på att installera teknik för avskiljning och lagring av koldioxid på en lokal anläggning för avfallsenergi inte fick nationell finansiering. Oslos mål är att minska koldioxidutsläppen med 95 procent senast 2030 jämfört med 1990 års nivå.

grafik utsläpp städer

Jämförelse av koldioxidutsläpp i de nordiska huvudstäderna. Källa: Zenodo.org, 2018.

Arbetet med att bekämpa klimatförändringarna gör att det finns en efterfrågan på nya innovationer, vilket skapar affärsmöjligheter. 

– Både kunder till företag och medborgare i städer förväntar sig att dessa ska vara koldioxidneutrala. De som inte lever upp till detta kommer att stå som förlorare, säger Svend Søyland, senior advisor på Nordic Energy Research.

Nordic Energy Research är ett samarbetsforum för utveckling av energiforskning som lyder under Nordiska ministerrådet och har sitt säte i Oslo. 

Enligt Søyland måste huvudstäder föregå med gott exempel för näringslivet. De bör genomföra samarbetsprojekt inom logistik och bygg med de företag som erbjuder hållbara lösningar. Søylands vision innehåller idéer som vägtullar med rabatt för elfordon, logistikhubbar med utsläppsfria last-mile transporter och utsläppsfri taxitrafik.

Innovationer inom logistik skapar nya arbetstillfällen

Ett av de företag som ligger i framkanten av den gröna omställningen är den nordiska logistikoperatören PostNord. Företaget har en mycket ambitiös hållbarhetsagenda och har exempelvis deltagit i arbetet med med det nordiska miljömärket Svanen för att skapa standarder för e-handelslogistik. 

– Mycket kommer att förändras och få stor inverkan på samhället, det säger Egil Møller Nielsen, utvecklingschef på PostNord. Om vi blickar 10 år tillbaka i tiden hade vi enbart fossil diesel. För några år sedan började vi använda förnybar diesel. Jag tror inte att vi kommer att ha bara en energikälla i framtiden, utan att vi förmodligen kommer att använda förnybar diesel, biogas, el och även bränslecellsteknik, säger Møller Nielsen.

Enligt honom kommer det finnas en större variation än tidigare på olika typer av energi, vilket ökar behovet av innovation och nya idéer. Förutom för energiproduktion gäller det även inom distribution och lagring.

– Nya innovationer kommer att skapa nya möjligheter och arbetstillfällen.

Enligt Møller Nielsen bör storstäderna fokusera på stadslogistik. Det är viktigt att säkerställa att de godstransporter som kör in i städerna är fullastade, inte halvtomma. En åsikt som delas av Søyland.

– Att minska det totala antalet transporter är också en viktig del. Man kan främja bildelning och MaaS-tjänster, säger Søyland.

MaaS, eller Mobility as a Service, är ett tjänstekoncept där man använder en applikation för att få tillgång till både kollektivtrafik och privata transporttjänster med låga koldioxidutsläpp, som delade bilar eller cyklar och el-scootrar.  Møller Nielsen påpekar att det bara sitter en person i de flesta bilar som kör in i städerna, även om det finns plats för fem.

Att redovisa klimatpåverkan förändrar byggarbetsplatser

Det talas mycket om den gröna omställningen inom transport och logistik, men hur är det med alla byggnader där människor bor och arbetar? Hur minskar byggbranschen sina utsläpp?

– Utvecklingen går i rätt riktning, men tyvärr långsamt, säger Victor Holmqvist, chef för hållbar teknik på fastighetsbolaget NREP.

Den relativt konservativa byggsektorn har fortfarande en bit kvar när det gäller att använda koldioxidsnåla lösningar, men det går i rätt riktning, enligt Victor. Krav på byggnader med låga koldioxidutsläpp kommer att införas på EU-direktivnivå och i den nationella lagstiftningen.

– För byggföretagen är det en konkurrensfördel att beredskap för detta i tid, innan den planerade klimatdeklarationen införs i bygglagen.

Klimatdeklarationen ska innehålla en redovisning av koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck från byggnaden under hela dess livscykel. I Finland är tanken att regelverket ska träda i kraft i början av 2024.

Enligt Holmqvist är låga koldioxidutsläpp en viktig del i dagens byggande, men kvalitet och komfort, byggnadens funktionalitet, behöver också uppmärksammas. Han säger att energieffektivitet i byggnader tidigare mest var ”stora ord” medens det numera finns bättre kunskap. När det gäller frågan om koldioxidutsläpp från fastigheter ligger man idag på samma nivå som man gjorde inom energieffektivitet för tio år sedan.

– Samtidigt som vi fokuserar på koldioxidavtrycket får vi inte glömma att urbaniseringen fortsätter. Vi konstruerar inte byggnader för att de är koldioxidsnåla eller energieffektiva, utan för att det finns en användning för dem, säger Holmqvist. Man ska inte upprepa misstaget att stirra sig blind på en faktor och glömma andra som gör att en byggnad är trevlig att vistas i, som luftkvalitet och temperatur. 

Søyland på Nordic Energy Research berättar att staden Oslo redan nu kräver att entreprenörer på byggarbetsplatser använder maskiner som drivs antingen med el eller förnybara bränslen. Även Helsingfors har undertecknat det frivilliga Green Deal-avtalet för utsläppsfria byggarbetsplatser.

landsgrafik utsläpp

Koldioxidutsläpp per capita i Finland, Sverige, Norge och Danmark 1990–2021. Källa: EDGAR - Emissions Database for Global Atmospheric Research

”Det behövs lösningar som ersätter konventionell betong”

Victor Holmqvist, chef för hållbar teknik på NREP, har som uppgift att hitta ny teknologi för lägre  koldioxidutsläpp från byggnader. Uppskattningsvis sju procent av de globala koldioxidutsläppen kommer från cement, ett bindemedel i betong. Varje år produceras mer än fyra miljarder ton betong. Den globala cement- och betongorganisationen GCCA tror att denna siffra kommer att mer än fördubblas fram till 2050.

– Produkter med låga koldioxidutsläpp har en enorm potential. Alternativ med lägre koldioxidutsläpp än konventionell betong behövs verkligen på marknaden. Tidigare har man fokuserat mycket på träbyggande eftersom det har ett lägre koldioxidavtryck och även binder mycket kol. Men vi kan inte förlita oss på en lösning utan produkten betong måste också förbättras, säger Holmqvist.

Enligt honom finns det ”riktigt stora möjligheter för produktutvecklare” inom byggbranschen.

– Skalbarhet är det viktigaste. Det räcker inte att det byggs en hållbar och fin byggnad någonstans om alla andra är dåliga.  

Så bygger man en hållbar stad

Hur bygger man en hållbar stad? Enligt Søyland är det något som först och främst ligger på beslutsfattarnas bord, eftersom utvecklingen kräver långsiktighet.

– Det behövs modiga politiker som ser bortom sin egen mandatperiod och stödjer utvecklingen av hållbara städer. Vi behöver även modiga entreprenörer som vågar testa nya metoder, säger Søyland.

Enligt Holmqvist bör energilösningar tas i beaktande redan på planeringsstadiet.

– Det handlar inte bara om att placera ut lådor och grönytor, utan man bör även fundera på om till exempel spillvärmen från en butik kan användas för att värma upp det intilliggande bostadshuset. Samordning i alla led. 

Transporterna måste även sänka sina utsläpp.

– Vi behöver lösningar för att göra städerna till mer hållbara platser för oss alla att bo på, avslutar Møller Nielsen på PostNord.

 

 

Share article