Förnybara lösningar
21.04.2022
 4 min read

Klimatsprånget inom infrastrukturbyggandet kan inte vänta – dessa fyra faktorer påskyndar förändringen

Klimatsprånget inom infrastrukturbyggandet kan inte vänta – dessa fyra faktorer påskyndar förändringen

Övergången till utsläppssnåla energiformer är ett nödvändigt steg för att säkra en hållbar framtid och affärsverksamhet. Detta kräver alla parters medverkan.   

Infrastrukturbyggandet tar sina första steg mot koldioxidneutralitet i Finland just nu. I den här artikeln presenteras fyra tips för hur man kan påskynda den hållbara utvecklingen i branschen. Riina Rantsi, utvecklingsdirektör vid infrastrukturbyggföretaget GRK Oyj och Kirsi Liira, som ansvarar för ansvarsfulla partnerskap vid Neste, står för tipsen. 

1: Förändring sker inte över en natt ‒ föregångarna samlar erfarenhet nu  

Rantsi medger att klimatsprånget inom infrastrukturbranschen på många sätt fortfarande är i sin linda. Ansvaret för att göra byggarbetsplatserna koldioxidsnåla vilar just nu på föregångarföretagens axlar. För beställarnas del konkretiseras sällan några praktiska krav för koldioxidsnåla byggarbetsplatser.

Kirsi Liira vid Neste jämför läget med dilemmat om hönan och ägget: om beställarna inte vet att det finns koldioxidsnåla alternativ kan de inte heller efterfråga dem. Samt å andra sidan; om hållbarhet inte är ett av kraven i anbudsförfrågan, satsar inte heller byggföretagen automatiskt på det.

Sakta men säkert håller ändå situationen på att förändras. Enskilda pilotbyggarbetsplatser har upprättat strikta gränser för utsläpp redan i sin anbudsförfrågan, och i stora städer har låga utsläpp börjat synas som en del av helheten vid anbuden. Miljöministeriet, Senatenfastigheterna, Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda ingick år 2020  Green deal-förbindelsen vars syfte är att minska utsläppen vid byggarbete.

”Vi litar på att när vi nu samlar på oss erfarenheter – innan koldioxidsnålhet blir en förutsättning för anbudsbegäran – så kommer det vara en investering i framtiden. Vi har redan fått mycket värdefulla kunskaper och insikter om olika lösningar”, säger Riina Rantsi vid GRK. Företaget har som mål att vara koldioxidneutralt senast år 2030, och minskandet av utsläpp vid byggarbetsplatser har redan lett till resultat.

Kirsi Liira vid Neste jämför förändringen med arbetarskyddet, där det skett stora framsteg under de senaste tjugo åren. "Säkerheten i stora företag inverkar t.ex. på personalens resultatarvoden, och mätare och verksamhetssätt för uppföljning av säkerheten har tagits fram. Nu pågår en liknande förändring på klimatfronten, när företagen sätter upp sina mål.” 

Det handlar om en attitydförändring som genomsyrar hela branschen, och sådant sker inte över en natt. 

”Med tiden blir koldioxidsnålhet en hygienfaktor. Därför måste vi vidta åtgärder nu, även om vi kommer att lära oss saker och ting längs med vägen”, betonar Liira.

2: Utred utgångsläget – varifrån kommer utsläppen? 

För att ett företag kan börja minska på sina utsläpp måste det först förstå varifrån utsläppen kommer. Vid infrastrukturbyggande spelar utsläpp från de fossila bränslen som används vid transporterna och i utrustningen på byggarbetsplatsen en betydande roll.

GRK satsar på att beräkna sitt koldioxidavtryck genom att utveckla egna indikatorer för att följa upp avtrycket och bränsleförbrukningen på sina byggarbetsplatser åren 2020 och 2021. På så sätt har uppföljningen av utsläpp gjorts till en del av ledningen och beslutsfattandet inom företaget.

3: Ta i bruk de metoder som är tillgängliga nu

Elektrifiering har varit ett hett diskussionsämne i media på senaste tiden, men under en lång tid framöver kommer inte enbart elektrifiering att kunna erbjuda lösningar för alla branscher. Elektriska versioner av tunga arbetsmaskiner existerar ännu inte på marknaden, och maskinparken förnyas i snitt långsammare än fordonen inom persontrafiken och den tunga trafiken. Med förnybara bränslen kan man väsentligt minska på växthusgasutsläppen med existerande maskinpark.

”Jag tror att användningen av förnybara bränslen inom en snar framtid blir ett minimikrav från beställarna. Det kommer att gälla alla företag i branschen. En del av de stora städerna har redan börjat kräva sådana lösningar i viktiga projekt. 

GRK tog i bruk förnybar diesel i Finland i en omfattande skala år 2021. GRK:s företag i Finland använde sammanlagt mer än 5 miljoner liter bränsle under år 2021, varav andelen förnybart bränsle var nästan en miljon liter från Neste. Ibruktagandet av förnybara alternativ minskade koldioxidavtrycket hos GRK:s företag i Finland med nästan 13 procent. I år har företaget som mål att ytterligare öka andelen förnybara bränslen.

Rantsi betonar, att även om det kommer finnas nya koldioxidsnåla lösningar i framtiden, är de förnybara bränslena tillgängliga här och nu. Enligt en enkät som utfördes på GRK:s byggarbetsplatser har övergången till förnybar diesel inte påverkat byggarbetsplatsens vardag på något sätt.

”Användningen av förnybara bränslen är det bästa sättet att minska på växthusgasutsläppen från tunga arbetsmaskiner”, sammanfattar Rantsi.

4: Väck beställarna och gör tillståndsprocesserna smidigare

Rantsi hoppas att beställarna ska ha mod att kräva åtgärder och utsläppssnålare lösningar från byggentreprenörerna. Om detta inte sker, kommer konkurrenssituationen att gynna sådana företag som inte vill satsa på hållbart byggande.

“Det ökande antalet förnybara energikällor stödjer utfasningen av fossila bränslen och är ett bra verktyg i vårt arbete för att motverka klimatförändringarna”, säger Rantsi. 

Liira betonar också vikten av öppen dialog och exempel från föregångare, och betydelsen av effekterna av de åtgärder som vidtas. 

”Vi går i rätt riktning, men vi behöver mer flexibilitet och vi måste snabba upp processerna. Kanske vi nu funderar alltför mycket på att vi inte har tillräckligt lång erfarenhet av användningen av något visst stenmaterial. Men faktum är att om tillstånden inte beviljas, får vi aldrig reda på deras potential”, säger Rantsi, och tillägger:  

”All förändring är i princip komplicerad och kräver mod ‒ men det gäller att börja någonstans.” 

Share article