Flyg
7.08.2022
 6 min read

Storskalig användning av förnybara biobränslen krävs för ett mer hållbart flyg

Thorsten Lange
(born 1963) Executive Vice President, Renewable Aviation M.Sc. (Banking and Auditing) Member of the Executive Committee since 2020 Joined the company in 2020. Responsible for the Renewable Aviation business unit. Previously served as Head of Fuel Procurement (global) at Lufthansa Group 2001–2019. Has also served as Product Manager, Automotive Lubricants at FUCHS DEA Schmierstoffe GmbH&Co KG 1999–2001, Director Industry Lubricants at DEA Mineraloel AG 1998–1999 as well as Marketing Manager and Pricing Groundfuels at DEA Mineraloel AG 1992–1997. Member of the IATA Fuel Steering Group.

För att uppfylla sina klimatmål behöver flygbranschen i högre utsträckning implementera nya lösningar för lägre utsläpp, som en ökad användning av förnybart bioflygbränsle. Om branschen inte går över till mer hållbara alternativ i stor skala kommer det att vara omöjligt att uppnå uppsatta mål, som nettonoll utsläpp från flyget (enligt IATA*), eller en klimatneutral verksamhet (enligt EU-kommissionen), till 2050. Förbättringar av effektivitet och infrastruktur, tekniska innovationer som el- eller hybridflygplan, och en minskad total efterfrågan på flygresor, är alla faktorer som minskar flygets utsläpp, men ingen lösning kommer att spela en lika stor roll som biobränslen. 

 

Hur kan renare flyg bidra till en hållbar framtid? 

Transportsektorn står globalt för en oproportionerligt stor andel av de totala utsläppen av växthusgaser och är den bransch som orsakar det näst största bidraget till klimatförändringarna enligt Världsbanken. Bara flyget står för mellan två och tre procent av alla växthusgasutsläpp, och experter förutspår att den andelen kommer öka på grund av den ökande efterfrågan på passagerarflyg. Flygets totala del av klimatförändringarna är ännu högre (så högt som fem procent  enligt vissa studier), eftersom flygplanen inte bara avger koldioxid utan även sot och vattenånga som skapar molnkondenskärnor och på annat sätt påverkar atmosfärens sammansättning. 

Det är uppenbart att flyget, på sin väg mot en mer hållbar framtid, står inför många utmaningar, och det pågår flera initiativ för att lösa dem. Tyvärr är de flesta av dessa lösningar inte realistiskt genomförbara i en tillräckligt stor skala, eller så går det inte att skala upp dem snabbt nog, för att nå den nödvändiga effekten. 

Ett exempel är batteridrivna elmotorer, de är effektiva för att fasa ut fossila bränslen i många olika slags transporter, och elflygplan kan bli en viktig del av flygets framtid. Men idag är batterierna för stora och tunga för att kunna fungera i passagerarplan. Att ersätta flygresor med effektiva och mer miljövänliga järnvägstransporter har även det potential att trycka ned utsläppen. Men huvuddelen av flygets utsläpp härrör från långdistansflygningar, som görs på sträckor där tåget inte är ett alternativ. Många ser optimistiskt på möjligheten att lösa dessa problem i framtiden, men i nuläget är de fortfarande inte alternativ som kan frigöra flygindustrin från fossil energi. Det kommer krävas flera olika lösningar, inklusive elektrifiering, vätgas och höghastighetsjärnvägar, som kompletterar varandra. På kort sikt är biobränslen den viktigaste av dessa lösningar. 

 

Vilken roll spelar biobränslen för flyget?

Biobränslen är en viktig pusselbit av flera skäl. De produceras av 100 procent förnybara råvaror som avfall och restprodukter, det gör att de bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen, samtidigt som de öppnar för en kommersialisering av resurser som annars skulle sluta som avfall i en deponi eller på andra sätt riskera att skada naturen. Eftersom biobränslen är kemiskt kompatibelt med traditionellt fossilt jetbränsle betraktas det som en drop-in-lösning. Det innebär det inte behövs några modifieringar av motorer eller förändringar i infrastrukturen för att börja använda biobränslen. I jämförelse med elektrifiering, järnvägsbyggande, och andra metoder som kan minska flygets utsläpp, krävs det mycket små finansiella investeringar för att uppnå långt större fördelar. Det är också värt att observera att biobränslen även kan minska klimatrelaterade effekter från flyget som inte har med koldioxid att göra. Till exempel ger de inga utsläpp av svaveldioxid, och det kan minska utsläppen av sotpartiklar med upp till 70 procent.

Men det viktigaste är att biobränslen är en lösning som är tillgänglig redan idag. Tekniken finns, försörjningskedjan existerar och produktionen byggs ut. Det är fullt möjligt att andra metoder visar sig ge ännu större utsläppsminskning eller ekonomisk avkastning än biobränslen i det långa loppet, men kortsiktigt framstår det som en ekonomiskt motiverad och skalbar lösning. Prognoser pekar på att 65 procent av flygets utsläppsminskningar behöver göras med hjälp av ökad användning av biobränslen för att IATA:s och EU:s utsläppsmål ska kunna nås. 

 

Vad är tidslinjen för att gå över till biobränslen? 

 

Redan idag levererar och använder allt fler av de större flygplatserna och flygbolagen biobränslen, det har använts i mer än 370 000 kommersiella flygningar sedan 2016. Men användningen måste öka drastiskt under de närmaste åren för uppfylla den fulla potentialen med minskade utsläpp som biobränslen kan ge. Flyget förbrukade över 300 miljoner ton bränsle 2019, varav endast cirka 200 000 ton var biobränslen. Neste, som redan idag producerar mer än hälften av världens biobränslen, har som mål att öka sin produktion till 1,5 miljoner ton till 2023 och fortsätter sitt samarbete med leverantörer och innovatörer över hela världen för att bidra till att öka den globala tillgången på hållbart flygbränsle. 

Blickar vi framåt kommer lagstiftning och regleringar att ha en stor påverkan på marknadsdynamiken för biobränslen. Genom att skapa en trygghet för den framtida efterfrågan, till exempel genom krav på obligatorisk användning eller olika incitamentsåtgärder, kan länder och normgivande internationella organ snabba på takten på nyinvesteringar, utbyggda försörjningskedjor och hållbar bränsleproduktion. För att detta ska komma till stånd krävs en ökad medvetenhet om vilken avgörande utmaning det är att minska utsläppen från transporter  och att biobränslen inom flyget kan bidra till att lösa den utmaningen. Fönstret håller på att stängas för att uppnå de stora klimatmålen till 2050 och företag, politiker och andra organisationer måste agera nu. Genom att arbeta tillsammans har vi möjlighet att utveckla en mer hållbar flygindustri och därigenom en mer hållbar framtid för oss alla. 

 

*The International Air Transport Association (IATA) representerar 290 flygbolag eller mer än 80 procent  av den globala flygtrafiken.

 
Written by
Thorsten Lange
(born 1963) Executive Vice President, Renewable Aviation M.Sc. (Banking and Auditing) Member of the Executive Committee since 2020 Joined the company in 2020. Responsible for the Renewable Aviation business unit. Previously served as Head of Fuel Procurement (global) at Lufthansa Group 2001–2019. Has also served as Product Manager, Automotive Lubricants at FUCHS DEA Schmierstoffe GmbH&Co KG 1999–2001, Director Industry Lubricants at DEA Mineraloel AG 1998–1999 as well as Marketing Manager and Pricing Groundfuels at DEA Mineraloel AG 1992–1997. Member of the IATA Fuel Steering Group.

Share article