De innovativa och modiga: Integritetens väktare Asta Soininen

När pressen ökar på företag att minska sina koldioxidutsläpp så ökar även efterfrågan på erfarna analytiker inom området livscykelutsläpp. Den här finska forskaren inom hållbarhet och hennes team är som Justice League, de håller företag  ansvariga för deras miljö- och klimatpåverkan. Härnäst vill Asta Soininen lära fler ledare hur de med hjälp av data kan bedöma huruvida en idée kommer vara hållbar nog för att vara framtidssäker.

Samtidigt som tusentals bränder härjade i Amazonas regnskog 2019 fattade en flicka på andra sidan världen ett livsavgörande beslut.

”Jag kommer aldrig mer att äta kött på grund av bränderna i Brasilien,” sa hon bestämt till sin mamma, i köket i deras trevliga hem i en finsk småstad i vinterskrud. Lyckligtvis var flickans mamma, Asta Soininen, en mycket väl lämpad person att diskutera komplexa miljöfrågor med.

Soininen var förvånad och kunde inte låta bli att fråga sin dotter: ”Åh, förstår du sambandet mellan de här sakerna?” Och innan hon visste ordet av höll hon ett långt föredrag i köket om de komplexa sambanden mellan markanvändning, livsmedelsproduktion och hållbarhet.

Hur alla dessa saker är sammankopplade är något som inte ens de flesta vuxna förstår fullt ut, men för Asta Soininen är den typen av rationellt helhetsgrepp helt naturligt – och avgörande för hennes arbete som hållbarhetsforskare, specialiserad på livscykelanalys av förnybara och cirkulära lösningar.

Så vad är en livscykelanalys?

Livscykelanalys är en metod för att väga in alla olika faktorer under en produkts eller tjänst, hela livslängd som har någon form av inverkan på miljön. Soininen är exempelvis, tillsammans med sina kolleger, ansvarig för att göra de livscykelberäkningar som gör att de har belägg för att hävda att 2019 minskade Nestes kunder sina utsläpp av växthusgaser med 9,6 miljoner ton, vilket motsvarar det årliga koldioxidavtrycket från 1,5 miljoner genomsnittliga EU-medborgare.

”Vi står upp för forskningen, mot frestelsen att endast belysa det positiva”

Det är en komplex värld av data, Excel-blad och beräkningar som blir allt viktigare, eftersom företagen nu är tvungna att minska sina koldioxidutsläpp för att möta kraven från kunder, medarbetare, investerare och politiska beslutsfattare – och viktigast av allt, för att rädda planeten. För allt fler företag, även för Neste, är minskade utsläpp av växthusgaser själva kärnan i produkterbjudandet, vilket gör livscykelanalytikerna som beräknar dessa minskningar till några av de mest oumbärliga experterna i branschen.

Men samtidigt som hållbarhetsforskare numera är populära och efterfrågade var det inte länge sedan som hela fältet var underskattat, till och med ringaktat, i företagsvärlden. Det har skett, och pågår fortfarande, en U-sväng i attityden till området, något som Soininen har bevittnad från första parkett.

Från underdog till superhjälte

Innan hon kom till Neste fick Asta Soininen användning av sina studier i miljövetenskap i praktiken genom att göra livscykelbedömningar i stålindustrin. Vid den tiden diskuterades inte hållbarhet så brett, och livscykelbedömningar och miljöfrågor behandlades som något som bara skulle kryssas av från en lista. "Det kändes som att jag var ensam i att försvara fakta,” säger Soininen. Förvånande är kanske främst att dessa händelser inte skedde för länge sedan, utan 2014 – vilket visar precis hur snabbt attityderna gentemot hållbarhet har ändrats i näringslivet.

Nestes "superhjälte"-team av forskare inom hållbarhet behandlas idag med respekt när de lyfter fram vetenskap, fakta och förnuft, men så är det inte överallt.

Livscykelanalys brukade mesta vara något man kryssade av på en lista

Så snart Soininen började på Neste mötte hon en helt annan värld. På Neste behandlades forskare med respekt när de framhöll vetenskap och fakta. ”Många visste redan mycket om livscykelbedömningar och hållbarhet när jag började 2016. Det är värden som lyfts fram under lång tid.” Och det gäller för alla  nivåer av organisationen. "Även om du pratar med koncernchefen så har han koll på den fakta som ligger till grund för Nestes hållbarhetsarbete," säger hon. "Det är helt enkelt kärnan i strategin."

Livscykelanalys i sig är dock inget nytt, det har funnits sedan 1960-talet när människor för första gången började räkna ut hur olika konsumentvaror påverkade miljön. Under den globala oljekrisen på 1970-talet användes livscykelanalys i stor utsträckning för att ta reda på vart resurserna gick och hur vi kunde slösa mindre.

Men det riktiga uppsvinget för livscykelanalysen kom på 1990- och 2000-talet, när internationella standarder för livscykelanalyser blev till en systematisk vetenskap och gjorde det lättare att kombinera olika beräkningar.

När ger en elbil med nollutsläpp faktiskt noll utsläpp?

Standardisering kanske inte låter radikalt, men det var det som gjorde att livscykelanalytikerna på ett tillförlitligt sätt kunde ge svar på svåra hållbarhetsfrågor, som exempelvis:

Om din elbil, som inte har några egna utsläpp, drivs på el som i sin tur produceras av fossila råvaror, ger den då fortfarande upphov till noll utsläpp?

Via videochatt från hennes dotters sovrum, där hon arbetar på distans på grund av pandemin, omgiven av blommiga lampor och affischer med olika fågel- och fjärilsarter, lutar sig Soininen fram mot skärmen. Hennes ögon glittrar när hon börjar förklara hur en livscykelanalytiker kan hantera den typen av frågor.

Livscykelanalytikerns dilemma

För att ta reda på hur hållbar en elbil verkligen är skulle en livscykelanalytiker med största sannolikhet börja med att beräkna fordonets koldioxidavtryck. ”Det gör man genom att samla in information om de material som används för att tillverka bilen och batteriet, hur mycket utsläpp det orsakar att transportera det från fabriken till bilhandlaren, hur mycket och vilken typ av energi den förbrukar under sin livscykel, samt hur många år man kan använda bilen,” förklarar Soininen.

Det låter redan som många rörliga delar, men livscykelanalytikerns uppgift bli bara ännu mer komplicerad efter det.

Soininen förklarar vidare genom att jämföra bränslebilar och elbilar. "Man kan inte bara ställa el och en förbränningsmotor mot varandra, utan man måste även tänka på hur energin till bilens drift produceras," säger hon. "Om du använder en elbil i ett land där all elektricitet produceras med kol eller andra energikällor som ger upphov till höga utsläpp, kan det vara bättre att förlita sig på annat än el, exempelvis förnybara bränslen.”

Det är inte alla delar av Soininens hypotetiska exempel som stämmer överens med verkligheten, en enskild analytiker skulle aldrig kunna göra en analys av alla dessa aspekter ensam. Det är där det som Soininen kallar för ”hållbarhetens egna Justice League” kommer in.

Uppdrag: hålla koll på fakta

För att beräkna koldioxidavtrycket efter ett bränsle krävs det kunskap om alltifrån metoder för råvaruproduktion, till de kemiska processerna som används i omvandlingen av bränslet, till den påverkan som transporterna av råmaterialet har. Det är omöjligt för en person att vara expert på alla de olika faktorer som påverkar ett bränsles koldioxidavtryck under hela sin livscykel.

I teamet som jobbar med hållbarhetsbedömning på Neste bidrar alla med olika kompetens och kunskaper. Bland Soininens sju kolleger vet några allt om regleringar i andra länder, medan andra är experter på att räkna ut vilken hållbarhet förnybara plaster och kemikalier har – vilket i sig är något helt annat än att räkna ut exempelvis hållbarheten från ett visst bränsle. "Vi försöker att se till att det finns vetenskapliga belägg bakom allt vi går ut med.”

”Vårt uppdrag är att se till att Neste inte sysslar med greenwashing”

När Soininen och teamet kan visa hur Nestes produkter faktiskt leder till minskade koldioxidutsläpp firas det på företaget. Vi ett annat tillfälle kan de behöva leverera mindre positiva nyheter. Beräkningar kan exempelvis visa att ett nytt sätt att göra saker och ting på inte var så lovande som de förväntade sig. I jobbet ingår att ständigt utvärdera ifall nya idéer är tillräckligt hållbara och hur det i så fall kan visas vetenskapligt med hjälp av etablerade metoder för livscykelanalyser. ”Vårt uppdrag är att hålla ordning på fakta och se till att vi inte sysslar med någon greenwashing.”

Soininen föreställer sig att hennes team kämpar tillsammans för integriteten när de gör beräkningar och redovisar påverkan från nya förnybara lösningar– som Justice Leauge eller Avengers för hållbara bränslen. ”Vi står upp för forskningen, mot frestelsen att endast belysa positiva aspekter,” säger Soininen.

Men vetenskapliga belägg är inte tillräckligt för att föra arbetet med hållbarhetsfrågor framåt. Man behöver också motivera människor till att ändra sitt beteende i sin vardag, i enlighet med vad man kan visa på i sin forskning.

Som tur är har Soininens team med superhjältar ett ess i skjortärmen på det området. 

Från alarmisim till positiva budskap

”Jag är lite trött på negativa budskap om hur vi alla är dömda till undergång," säger Asta Soininen om de budskap som ofta förekommer inom hållbarhetskommunikation. ”Det är därför jag är en anhängare av handavtrycket som verktyg: det ger en en mer positiv syn på sin påverkan och visar hur man kan förbättra sig."

”Koldioxidavtryck visar hur man kan förbättra sig”

Handavtrycket är ett relativt nytt koncept som Soininens grupp arbetar med, det är ett sätt att mäta koldioxidpåverkan, ett mått på vilken miljöpåverkan man får av att gå över till mer hållbara metoder. Medan det traditionella sättet att mäta koldioxidpåverkan, som kallades “fotavtrycket”, visar den negativa påverkan av en viss produkt visar handavtrycket istället hur miljön påverkas positivt vid användning av ett mer hållbart alternativ. ”Syftet med det är att det ska vara ett mer positivt kommunikationsverktyg om utsläpp, som belyser förbättringar," säger Soininen.

Doktor Gregory Norris, som undervisar i livscykelbedömning på Harvard, myntade för första gången termen ”handavtryck” 2012 för att beskriva miljöpåverkan från en viss produkt. Några år senare blev handavtrycket föremål för en ingående forskningsstudie på LUT-universitetet och Teknologiska forskningscentralen VTT i Finland. ”De plockade upp det och inledde ett forskningsprojekt med många olika intressenter involverade, även Neste,” förklarar Soininen.

Hon går tillbaka till exemplet med bilen för att förklara verktyget i praktiken:

Hur räknar man ut den positiva effekten av att gå från ett fossilt bränsle till ett förnybart bränsle?

Först skulle man använda livscykelberäkningar för att fastställa koldioxidavtrycket från det traditionella bränslet. ”Sedan ersätter du det med en ny, bättre produkt som ger mindre utsläpp. Vi beräknar koldioxidavtrycket även för detta, och skillnaden mellan de två är handavtrycket.”

Även om handavtrycket är en enkel genväg för att ge en fingervisning om en viss tekniklösnings miljöpåverkan innebär den likt alla livscykelberäkningar många uträkningar och kalkylblad. Det är inte alla som är förtjusta i det, men Soininen tycker om att sålla i information som döljer sig i raderna och kolumnerna av data. ”Jag älskar kalkylblad", säger hon och minns en av sina favoritberäkningar – den årliga minskningen av utsläppen av växthusgaser som Nestes produkter leder till.

Det är en komplicerad uträkning, främst på grund av den stora mängden data som används.

”Att räkna ut den slutliga minskningen av utsläppen är givande för mig”

Soininen berättar om arbetet på ett sätt som får det att låta som en scen från en actionfilm. Intensiva och snabba montage med siffror och dokument, som tillslut leder till att man får fram en slutgiltig siffra och sätter ett värde på ett komplicerat nät av beräkningar.

"När jag gjort det här jobbet dag efter dag i två veckor och sedan tillsist får räkna ut slutresultatet känns det väldigt givande."

För Neste handlar det slutliga målet med Soininens arbete om att dels hjälpa kunder att få en lönsam och hållbar verksamhet, dels att företaget ska nå sina egna mål om  en koldioxidneutral produktion 2035 – ett ytterst ambitiöst mål som inspirerar Soininen i hennes arbete.

Men jobbet är inte bara solsken. De flesta dagar handlar jobbet för en livscykelanalytiker om att svara på mycket kritik.

Utforskar nya vägar mot netto-noll utsläpp

Även om en stor del av det arbete som Soininens team utför handlar om att komma till undsättning när man behöver undersöka hållbarheten hos en produkt letar de också aktivt efter helt nya hållbara lösningar.

För närvarande utforskar och granskar Soininen och teamet nya råmaterial som kan raffineras till förnybara bränslen. Arbetet möter ibland kritik, eftersom de utmaningar som kommer med att minska koldioxidutsläppen inom trafiken är komplexa och svåra att förstå.

”Det finns en del kritiska uttalanden mot förnybara flytande bränslen, eftersom det påstås att vi främst bör använda el för att ersätta fossila flytande bränslen," förklarar Soininen. Men så länge som elbilar fortfarande använder ohållbara källor för själva elproduktionen i vissa regioner är elbilar långt ifrån någon mirakelmedicin. "Även på lång sikt bör flytande bränslen fortsätta att användas där man behöver dem som mest; i regioner där utsläppen från el är som högst och inom transporter där lösningar baserade på el och vattenkraft inte kommer att kunna användas inom en snar framtid."

Det innebär att det är värt att fortsätta undersöka hur vi kan producera de här vätskorna på ett mer hållbart sätt, med nya råmaterial. "Vi använder mycket avfall och resters som råmaterialen, men vi strävar också efter att hitta nya, hållbara växtbaserade oljor eller vegetabiliska oljor."

Det traditionella problemet med vegetabiliska oljor är att de är producerade av en potentiell livsmedelskälla. ”Många av frågorna som rör råvaror till vegetabiliska oljor handlar om att säkra den globala livsmedelsförsörjningen,” säger Soininen. "Så det vi gör är att vi tittar på nya källor från områden där odling av dessa inte skulle leda till en ökad efterfrågan på mark, exempelvis på mark som inte lämpar sig för odling."

"Vi skulle kunna introducera oljeproducerande träd på skadad betesmark för boskap”

Ett exempel på det är växande vintergrödor på fält som annars står tomma utanför den huvudsakliga odlingssäsongen. På det sättet tar man inga resurser från livsmedelsproduktionen. En annan möjlig lösning kan också bidra till att ge mer mat på bordet runt om i världen: ”Vi skulle kunna introducera oljeproducerande träd på skadad betesmark för boskap. Trädens närvaro skulle förbättra kvaliteten på jorden och vi skulle sedan kunna släppa tillbaka boskap för att beta på marken, i skuggan av träden.”

Det är tydligt att Asta Soininen tycker om att arbeta med komplexa frågor och se helheten. Hon skulle i själva verket älska att kunna ägna all sin tid åt den här typen av utforskande arbete.

"Ibland saknar jag tiden då jag var på väg att ta examen på universitetet och arbetade på min uppsats, när jag hade tillstånd att bara tänka på en sak,” funderar Soininen. (Soininen älskade faktiskt den tiden så mycket att hon tog två magisterexamina inom miljövetenskap samt gick ett yrkesinriktat magisterprogram i miljöledning.)

Den eviga balansgången

Soininen balanserar sin arbetstid mellan att redovisa och redogöra samt kreativt upptäckande, men hon försöker även att hitta en bra balans mellan jobb och fritid. Lyckligtvis hjälper det att bo i ett land som är världsledande inom flexibel arbetstid, med en huvudstad som erbjuder en livsstil som utsetts till bäst i balansen mellan arbete och fritid.

Soininen undviker att läsa nyheter om klimatförändringarna hemma

Även när hon arbetar hemifrån avsätter Asta Soininen tid till familjen, till att spela klarinett eller utforska naturen i naturreservatet i närheten.

Hon älskar även att läsa. "Jag läser en massa olika saker: vetenskap och filosofi, skönlitteratur, barnböcker, poesi och allt som får mig att tänka."

Det finns däremot en sak hon undviker att läsa om hemma och det är klimatnyheter – även om hon inte kan dölja det faktum att hon redan ser fram emot 2022 års publikation av IPCC-rapporten. "Det är en rapport som jag är väldigt ivrig inför att läsa, till och med på fritiden."

Soininen har en optimistisk inställning till framtiden. "Jag drömmer om en sorts utopi där mina barn tror det är möjligt att uppnå tvågradersmålet som vi strävar efter med Parisavtalet." Det kommer också att kräva allt fler ledare som tar på sig rollen som föregångare och utrustar sina organisationer med kunskap om hur man mäter hållbarhet, förankrad i vetenskapliga rön.

Soininen hoppas att man kommer hitta en kombination av olika typer av lämpliga förnybara råmaterial för framtiden, exempelvis för flytande bränslen. Genom att ta ett steg tillbaka, in i sin roll som en förståndig analytiker som försöker se helheten, påpekar hon att dessa lösningar inte alltid är glasklara. Hon säger till exempel att "det finns områden där vi kommer behöva plasten". Utan plast skulle det vara svårare att minska på matspillet. "Vi lever inte i ett samhälle där man kan köpa mat direkt från producenterna, så den måste förpackas för att hålla sig ätbar tillräckligt länge för att inte behöva kastas. Vi behöver bara hitta nya metoder för att producera och återvinna den plast vi behöver på ett mer hållbart sätt.”

Livscykelanalys handlar om att väga olika intressen mot varandra och ta alla faktorer i beaktande när man gör sina beräkningar. Precis som Soininens filosofi om ett gott liv handlar det om att göra det på ett tydligt och balanserat sätt.

Dr Eva Amsen är vetenskapsskribent och kommunikatör och hennes artiklar har publicerats i Forbes, Nautilus och The Scientist.