Transport
29.01.2021

Fem trender som kommer att driva hållbar mobilitet 2021

Hur kommer transportsektorn utvecklas efter pandemin? Vi bad fem ledande forskare att dela med sig av sina förutsägelser inför 2021.

1.     Pendlingen i städer kommer förändras för att bli mer säker och hållbar

Daniel Qiggin, Senior Research Fellow of think tank Chatham House

Daniel Quiggin

Senior Research Fellow på tankesmedjan Chatham Houses program för energi och resurser

Hur kommer lokala myndigheter balansera viljan att resa covid-säkert mot stadens intresse av att behålla förbättrad luftkvalitet?

”En nyckelfråga för 2021 är hur städer kommer hanterar att allt fler vill köra bil till sin arbetsplats för att undvika att bli smittade av covid-19 medan vaccinationerna pågår – samtidigt som staden vill behålla den förbättrade luftkvaliteten. Hur kommer de lokala myndigheterna väga dessa faktorer mot varandra?” Det undrar Daniel Quiggin, tidigare politisk rådgivare till den brittiska regeringen.

De senaste tolv månadernas händelser har lett till en ny syn på användningen av kollektivtrafik i städerna. De som inte kan undvika städerna helt tar oftare bilen. Bussar, spårvagnar och tåg betraktas som rullande smitthärdar – i Storbritannien ledde de många dödsfallen orsakade av viruset bland busschaufförerna till en offentlig utredning i somras.

Samtidigt som det kan kännas säkrare att resa med bil är Daniel Quiggin orolig över att fler förbränningsmotorer i städerna kommer att omintetgöra de förbättringar av luftkvaliteten som skett den senaste tiden. ”På kort sikt tror jag att mycket hänger på elcyklar och att fler tar till sig cykeln.”

cyklister på en väg

Cykling är dock inte någon universallösning för lokal mobilitet. Quiggin tror att man under 2021 kommer att behöva göra mer för att stödja kollektivtrafiken:

”Om regeringar verkligen känner beslutsamhet i att hantera klimatförändringarna är kollektivtrafiken en sektor som de måste stödja,” säger han. ”Man kommer att behöva fortsätta lägga stödpengar på den, för det är kollektivtrafiken vi behöver i framtiden för att göra det möjligt för människor att förflytta sig på ett sätt som orsakar låga utsläpp.”

2.     Regeringarna måste åta sig att minska koldioxidutsläppen

 

Randall Field, Executive Director of the Mobility of the Future study at the MIT Energy Initiative

Randall Field

Executive Director för studien Mobility of the Future hos MIT Energy Initiative

Regeringar måste skicka en väldigt tydligt signal om sina framtida åtaganden om att minska koldioxidutsläppen från olika mobilitetslösningar

”Nu när en ny president flyttar in i Vita huset finns det återigen anledning att vara optimistisk när det gäller klimatmålen,” säger Randall Field, som är ansvarig för mobilitetsforskning på MIT Energy Initiative, en division som arbetar med att ställa om världens energisystem mot en framtid med låga koldioxidutsläpp.”

Field är dock även lite oroad.

Han kan konstatera att världen efter covid-19-pandemin måste ta itu med två problem på samma gång – att hantera det ekonomiska bortfallet på grund av viruset, och att fortsätta omställningen till en mer hållbar framtid.

Det innebär att man måste göra mobiliteten i samhället mer hållbar på ett sätt som också skapar jobb.

”Elektrifieringen kommer inte att ske över en natt, för det finns vissa hinder i vägen, som exempelvis körsträcka, laddning och pris ,” säger Field. ”Världen kommer att behöva utvecklas i en riktning som innefattar både elektrifiering och alternativa bränslen, inklusive biobränslen och bränsleceller.”

Field tror att regeringar måste skapa mer gynnsamma förhållanden för att införa hållbara mobilitetslösningar under 2021, i synnerhet när det gäller användning av biobränslen inom frakt.

”För att biobränslen ska bli framgångsrika är politiska åtgärder som gör dem mer ekonomiskt förmånliga för konsumenter, lastbilschaufförer och transportföretag centrala,” säger han. ”Tekniken kommer fortsätta att utvecklas, men regeringar världen över måste skicka en väldigt tydligt signal om sina framtida åtagande för att minska koldioxidutsläppen från olika mobilitetslösningar.”

3.     Återhämtningen från covid gör att avancerad teknik införs snabbare

 

Susan Shaheen Ph.D., Director of Innovative Mobility Research and Professor In-Residence of Civil and Environmental Engineering at UC Berkeley

Susan Shaheen

Ph.D., Director of Innovative Mobility Research and Professor In-Residence of Civil and Environmental Engineering på UC Berkeley

Co-Director på Transportation Sustainability Research Center

Återhämtningen från pandemin kommer bidra till en mer gynnsam utveckling för mobilitetstjänster

Samtidigt som covid-pandemin tveklöst har orsakat ett avbrott i många delar av transportsektorn (tänk bara på flyget) har det också snabbat på införandet av ny teknik, som distansarbete och plattformar för att stödja virtuella möten och konferenser. Susan Shaheen tror att pandemin kommer att bana väg för en mer gynnsam utveckling av nya innovationer inom mobilitetstjänster.

När människor återvänder till städerna under 2021, menar Shaheen att det kan uppstå ett förnyat intresse för tjänster som erbjuder information för både passagerare i kollektivtrafik och privatförare, om sådant som parkering, vägförhållanden och samåkningstjänster. ”Vi har också sett en ökning av olika former av mikromobilitet (som små, lätta fordon, som exempelvis elsparkcyklar och elcyklar; både privatägda och delade) på grund av intresset för social distansering och aktiva transporter, som sannolikt kommer att fortsätta även under 2021.”

 

Aerial picture of a city

“Många samhällen investerar i infrastruktur och ny policy för att främja mikromobilitet” säger Shaheen. ”Det handlar bland annat om öppna gator med låga hastighetsbegränsningar och om att omfördela utrymmet från bilparkeringar till andra användningsområden – som lastzoner för leveranser, uteserveringar och handel.”

En ny fas av hållbar mobilitet kommer att främja social rättvisa. Pandemin satte fingret på många orättvisor och gjorde dem mer uppenbara, vilket kommer driva förändring i städer över hela världen. Shaheen föreställer sig en ny typ av stad där människor lättare kan röra sig från en plats till en annan och där gatorna inte längre kommer fungera som bilparkeringar.

Denna utveckling kommer få fler att undvika onödiga resor och ge ett mer jämlikt, effektivt och hållbart resande.

4.     Massiva forskningsinvesteringar främjar utfasningen av fossila bränslen

Dr. Rachel Field, Research Fellow in Energy Transitions at University College London’s Bartlett School of Environment, Energy & Resources

Dr Rachel Freeman

Forskardocent inom energiövergångar på  Bartlett School of Environment, Energy & Resources som tillhör University College London.

Vi kommer att se forskning med målsättningen att få ut produkter på marknaden

”I år förväntar jag mig att se satsningar på transportrelaterad forskning inför COP26,” säger Dr Rachel Freeman från Bartlett School of Environment, Energy & Resources vid UCL. ”Det kommer göras många investeringar med syfte att lägga grunden till en omställning från fossila bränslen. På områden som laddningsstationer och batteriteknik för elbilar – inte grundforskning utan på en nivå där målet är att få ut konkreta produkter på marknaden.”

När det kommer till att minska koldioxidutsläppen från transporter tror Freeman att förändringen kommer såväl underifrån, eftersom den främjas av digitalisering och nya transporttjänster, som ovanifrån. ”Många välfärdsländer har redan uppnått en ”peak” på resande. I framtiden kommer vi att se en gradvis minskning av efterfrågan både på passagerar- och godstransporter,” säger hon, ”därmed kommer förbättrad effektivitet att börja få utsläppen att minska. Det är dock inte säkert att så blir fallet i utvecklingsländer.”

Enligt Freeman har covid-19-pandemin skadat flygbranschen. Färre flygplan i luften betyder lägre utsläpp men de flygbolag som fortsätter att flyga behöver även hitta renare sätt att göra det på. Mer omfattande användning av biobränslen inom flygtrafiken är en mer genomförbar metod än elektrifiering.

”Man måste fokusera på att uppnå konkreta förbättringar,” säger Freeman. ”Hela transportsektorn måste bli bättre på bränsleeffektivitet, exempelvis genom att bygga lättviktsfordon eller arbeta med förbättrad aerodynamik.”

Shadow of an aeroplane
 

5.     De är bråttom att bromsa klimatförändringarna, det ökar efterfrågan på biobränslen

Jonas Eliasson, Visiting Professor of Transport Systems at Linköping University

Jonas Eliasson

gästprofessor inom transportsystem på Linköpings universitet

måldirektör för tillgänglighet på Trafikverket

 

Vi kan inte bara fortsätta att använda fossila bränslen under tiden som elektrifieringen utvecklas

Den tid mänskligheten har på sig att minska koldioxidutsläppen för att bli i linje med Parisavtalet blir allt mer knapp. Jonas Eliasson på Linköpings universitet anser att man därför bör tillämpa gamla lärdomar från transportplanering: ”Traditionell trafikplanering för att hålla nere vägvolymerna, mycket av det är fortfarande användbart,” säger han.

Under det kommande decenniet tror Eliasson att det långsiktiga svaret på hur våra transporter ska bli hållbara är elektrifiering. För den närmaste tiden kommer dock biobränslen att vara ett mer lättillgängligt sätt att minska koldioxidutsläppen. ”Att införa elektriska fordon för vägtransporter och frakt är av avgörande betydelse,” säger han. ”Men vi kan inte bara fortsätta att använda fossila bränslen för de här ändamålen under tiden som elektrifieringen utvecklas.”

Under vår fortsatta resa mot elektrifiering tror Eliasson att det är föga troligt att biobränslen kommer att försvinna helt. ”Förbrukningen av biobränslen inom vägtransportsektorn kommer troligtvis att nå en topp år 2035, efter det kommer elektrifieringen ta en allt större andel,” säger han.

”Men med ökad produktionskapacitet för biobränslen kan användningen av dem därefter öka inom luftfarten och för sjötransporter. Det skulle även främja utvecklingen av processer för hållbarhetscertifieringar av den biomassa som används som råmaterial och ökad kunskap om var det kommer ifrån.