Hållbarhet
23.10.2020

Nio genombrott inom hållbarhet som världen borde diskutera härnäst

Hur ska vi bära oss åt i praktiken för att skapa en framtid som är klimatmässigt hållbar efter pandemin? Här kommenterar Neste, det tredje mest hållbara företaget i världen, vilka förändringar vi tror behövs inom näringslivet, regulatoriskt och i vårt eget sätt att tänka, för att skapa en hållbar och cirkulär morgondag.

Vi har redan alla de tekniska lösningar som krävs för att hålla den globala uppvärmningen på 1,5 grader under den förindustriella nivån och undvika dess skadligaste effekter. Vi behöver bara öka takten på åtgärderna som görs för att kunna minska utsläppen exponentiellt. Salla Ahonen, Vice President inom hållbarhet på Neste och Ilkka Räsänen, Vice President för området Public Affairs, räknar upp de förändringar vi behöver göra när vi börjar återhämta oss från pandemin, för att skapa en hållbar framtid.

1. Företagen borde tävla med varandra om att uppnå netto noll utsläpp av koldioxid

I framtiden kommer konsumenterna att förvänta sig att alla företag, i alla branscher, är koldioxidneutrala. De företag som sätter upp det målet redan nu har fortfarande chansen att göra produktion med netto noll koldioxidutsläpp till en strategisk konkurrensfördel. För dem som väntar längre kommer istället en allt strängare lagstiftning inom kort bestämma villkoren.

Neste har som mål att göra all vår produktion koldioxidneutral senast 2035. För ett företag med sina rötter i oljeraffineringsindustrin krävs det omfattande förändringar i strategi och drift för att nå ett sådant mål. Vi välkomnar alla konkurrenter att delta i tävlingen.

2. Städer behöver en plan för återhämtning från pandemin med medborgarna i centrum 

Nedstängningarna våren 2020 påverkade stora delar av jordens befolkning och tömde gatorna i städer världen över. Det tvingade politiska tjänstemän och företag att tänka ut nya sätt att tillhandahålla tjänster, information och varor till medborgarna.

Den nya verklighet som många städer upplevde visade att det är möjligt att förändra livet i staden på ett snabbare och mer radikalt sätt än vi kanske tidigare trodde var möjligt. Nu behöver många städer se till att de inte tappar de framsteg som gjorts under pandemin för att i högre grad sätta medborgarna i centrum. Det kan innebära att i högre grad planera städer i enlighet med medborgarnas behov och göra livet enklare, mer hälsosamt och mindre tidskrävande.

Det finns redan positiva exempel från hela världen. Borgmästaren i London, Sadiq Khan, meddelade exempelvis i maj att stora områden av London kommer att förbli stängda för bil- och lastbilstrafik för att människor ska kunna gå och cykla där på ett säkert sätt, även efter att man lättat på nedstängningen som infördes på grund av coronaviruset.

anka i fontän

3. Både nuvarande och framtida ledare måste utbildas i att tänka cirkulärt

För att göra ordentliga framsteg inom hållbarhetsfrågorna behöver vi förändra vårt sätt att tänka och om det ska kunna hända kommer det krävas utbildning.

Undervisning i hållbarhetsperspektiv bör ske på flera olika plattformar samtidigt: På universiteten bör perspektivet finnas med inom alla ämnesområden, som lagstiftning, teknik och marknadsföring. Vi behöver utbilda framtida experter i att inte tänka inom den föråldrade kontexten av linjär ekonomi, där varor tillverkas, används och kastas. Istället bör perspektivet skifta mot modellen för cirkulär ekonomi, där alla råmaterial används så länge som möjligt i ett kretslopp. Inom företagen är en katalysator för förändring deras styrelseledamöter, eftersom det är de som ger mandat till bolagets ledare att agera i enlighet med långsiktiga hållbarhetsmål, vilket kommer föra utvecklingen av den cirkulära ekonomin framåt.

En viktig aspekt i att utbilda företagets alla intressenter är systematisk och transparent hållbarhetsrapportering. Lyckligtvis är detta en fråga där vi redan ser initiativ, som Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TFCFD). De tar fram uppgifter om klimatrelaterade finansiella risker genom en konsekvent metod med frivillig rapportering från företag som de sedan kan använda för att tillhandahålla information om dessa risker till investerare, långivare, försäkringsbolag och andra intressenter. TFCDFD:s styrelseordförande, den legendariska affärsmannen Michael R. Bloomberg, har kommenterat: ”Ökad transparens gör marknader mer effektiva och ekonomier mer stabila och motståndskraftiga.”

4. Ompröva diesels dåliga rykte 

För många är #dieselgate än idag det första de kommer att tänka på när det gäller dieselbilar. Sedan exponeringen 2015 har det dock gått fem år, och både bränslet och dieselmotorer är idag långt ifrån vad de en gång var. De dieselmotorer som kommer ut på marknaden idag uppfyller de senaste regleringarna och orsakar mycket låga utsläpp av kväve (NOx). I äldre dieselmotorer är förnybar diesel av hög kvalitet, gjord på avfall och restprodukter som exempelvis Neste MY Renewable Diesel™, ett utmärkt alternativ för att minska både lokala luftföroreningar och koldioxidutsläpp betydligt.

För att kunna fatta kloka beslut, som förhindrar klimatförändringarna och minskar luftföroreningar, behöver vi bygga vår bedömning på ny korrekt information, inte på flera år gamla rubriker. Förnybar diesel är ingen mirakelmedicin för att minska koldioxidutsläppen inom trafiken, men det är och kommer att förbli en viktig del av lösningen.

person i verkstad

5. Stödpengar måste gå till grön återhämtning, inte industrier som förorenar

Coronapandemin har haft många förödande effekter, men även gett oss möjlighet att skapa en ny och mer hållbar tillvaro. Den har inneburit en chans att byta kurs, en chans vi kanske bara får en gång och som vi inte har råd att missa. Oavsett om det handlar om offentliga eller privata investeringar är det viktigt att vi ser till att alla de biljontals dollar i gröna stimulanspengar som just nu cirkulerar i världen, gör vad de är avsedda att göra; kickstarta en förändring i vårt miljöarbete samtidigt som de skyddar befintliga jobb och skapar nya. Vi behöver försäkra oss om att de faktiskt går till hållbara projekt, som förnybar energi och investeringar i kollektivtrafiken. Världens ledare behöver därför komma överens om tydliga kriterier, mål och redovisningsmetoder, det är deras just nu viktigaste hållbarhetsutmaning.

6. Återställ förtroendet för samarbete

Varför ska de unga behöva rensa upp i den röra som deras föräldrar orsakat? Vilka beslut räddar planeten och vilka förstör den? Just nu står världen inför en klimatkris som i hög grad hanteras med konfrontation – ingen vidare konstruktiv väg framåt.

Det behövs mer samarbete mellan olika grupper i samhället. Människor i alla åldrar som engagerar sig i rörelser som Fridays for Future. Politiska beslutsfattare, frivilligorganisationer, företag och forskningsinstitutioner som hittar hållbara lösningar tillsammans – vilket redan har hänt i exempelvis planen för 2020 European Alliance for Green Recovery, som undertecknades av närmare 200 länder, departement och företag.

I en tid när det internationella samarbetet står inför stora geopolitiska utmaninga behöver vi återställa förtroendet för internationella överenskommelser. Klimatförändringarna handlar om globala resurser, och för att hantera dem måste alla länder åta sig att följa de viktigaste initiativen, som exempelvis Parisavtalet och andra avtal i FN och WTO.

Tre deltagare vid EU-toppmötet

7. Vi borde betala lägre skatt för rena än för smutsiga bränslen

Den tekniska utvecklingen är ett viktigt verktyg för att hantera klimatförändringen, men vi måste undvika överdriven optimistisk teknisk determinism. För närvarande tror exempelvis många att vi alla kommer köra elbilar, att förnybar vätgas är framtiden och att vi kan lämna de uråldriga förbränningsmotorerna bakom oss. Men den visionen bygger inte på verkligheten i transportsektorn idag.

Bilparken förnyas långsamt, och förbränningsmotorer kommer att fortsätta dominera vägarna i många år. Under de kommande åren kommer bränslen framställda av förnybara råmaterial att vara en viktig del av lösningen för att minska koldioxidutsläppen från transporter.

Det blir upp till lagstiftarna att se till att nya regleringar främjar tekniska framsteg samtidigt som de inte förstör de utmärkta alternativ som vi redan har. En konkret förändring som måste komma till är att konsumenterna får betala lägre skatt för renare bränslen jämfört med fossila bränslen, eftersom exempelvis förnybar diesel leder till avsevärt lägre koldioxidutsläpp under bränslets livscykel jämfört med fossil diesel.  

Sverige är ett exempel på hur beskattning kan användas för att uppmuntra användningen av biobränslen framför fossila bränslen: I Sverige har man ett krav på en minskning av växthusgasutsläppen med sex procent för bensin och 26 procent för diesel 2021. 2030 kommer minskningen att uppgå till 28 respektive 66 procent. Det innebär att återförsäljare av bensin och diesel måste se till att minska växthusgasintensiteten (vilket innebär nivån på växthusgasutsläppen per enhet av ekonomisk verksamhet) genom att blanda i hållbara biobränslen i sina fossila bränslen. För att uppmuntra användningen av mer hållbara alternativ ytterligare är biobränslen av hög kvalitet som säljs utanför detta krav i Sverige, som exempelvis Neste MY Renewable Diesel™, befriade från bränsleskatt.

8. Icke-återvunnen plast bör komma med en prislapp

Att tvingas betala för den nedskräpning vi orsakar är en av de mest effektiva metoderna för att förändra människors beteende till det bättre. Det är därför som EU:s nya ”plastavgift”, som EU-ledarna kom överens om i juli 2020, är ett klokt och välkommet drag. Den nya avgiften innebär att EU:s medlemsländer från och med januari 2021 kommer att behöva betala för allt sitt förpackningsmaterial i icke-återvunnen plast  till ett pris på 0,80 euro per kilo.

All plast är dock inte stöpt i samma form. I övergången till en cirkulär plastekonomi, där materialet används om och om igen, måste vi kraftigt minska industrins efterfrågan på jungfruliga fossila råvaror. Det bästa sättet att göra det på är att öka användningen av plast som framställs genom att kemiskt återvinna plastavfall, liksom att använda plast tillverkad av förnybara råvaror, som exempelvis biomassa från växter.

Just nu har EU-ledarna bråttom med att ta fram detaljerna för hur plastskatten ska implementeras i medlemsländerna. Därför är det viktigt att de innovativa och hållbara lösningarna, i form av kemisk återvinning av plast och framställning av ny plast från förnybara råvaror, inte straffas. En sätt att göra det på skulle kunna vara att exkludera plast tillverkad av kemiskt återvunnet avfall eller förnybara material, som är hållbar redan från början, från den avgiften. Det skulle uppmuntra företag att använda dessa nya material och investera i att utveckla dem.

plastpåse i vatten med smiley face på

9. Företag bör ompröva betydelsen av innovation

Innovation är ett ord som används så flitigt att det finns en risk att det börjar gå inflation i det. Härnäst måste vi inse att alla tekniska innovationer inte är den typ av innovationer som vi behöver. I själva verket bör vi endast inkludera gröna initiativ som för världen framåt i en mer hållbar riktning i vår definition av innovationer.

För att främja verkliga innovationer – inte fler produkter som bara orsakar problem för oss i längden – behöver vi företag som i högre grad samarbetar med varandra och med forskningsinstitut. De enkla svaren på frågorna om hållbarhet har vi redan listat ut – nu behöver vi samarbeta för att knäcka de svårare nötterna. Varje enskild organisation behöver vidare se till att de har fokus på de projekt som har störst potential att minska utsläppen, inte på enstaka jippon.