Hållbarhet
1.04.2020

På morgondagens agenda: att göra det rätta

 

Företag kan ha en viktig roll i att ge miljoner utsatta arbetare ett bättre liv. Därför är de mänskliga rättigheterna centrala i Nestes hållbara leveranskedja. Hållbarhetsspecialisten Hélène Dieck vill att företagsbesiktning med människan i fokus ska bli norm snarare än undantag.

 

”Varför är det så viktigt för er att vi tillåter våra arbetare att gå med i en fackförening?”, frågade en potentiell amerikansk leverantör av begagnad matlagningsolja mig nyligen. För att bli en av Nestes leverantörer gick de med på att ändra sin policy, men de förstod inte riktigt varför Neste var intresserade av hur de sköter sin verksamhet.

 

De hade en poäng. Ingen av deras kunder hade någonsin tidigare frågat om de anställdas arbetsvillkor. Risken att Neste skulle få kritik för sina inköp av råvaror från ett amerikanskt företag som inte respekterar fackliga rättigheter var ganska liten. Faktum är att Neste tappar potentiella leverantörer varje dag eftersom de vägrar att genomgå vår företagsbesiktning eller förbinda sig till att följa vår uppförandekod för leverantörer. Så varför gör vi det?

 

Brotten mot arbetstagares rättigheter är både vanliga och väl kända

 

Internationella arbetsorganisationen (ILO) uppskattar att det fortfarande finns 16 miljoner tvångsarbetare inom den privata sektorn världen över. Ju mer utsatt en arbetare är, desto lättare är det för arbetsgivaren att kränka hans eller hennes rättigheter. När en arbetare dessutom har skulder att betala, en familj att försörja eller begränsad information om sina rättigheter, är risken liten att han eller hon ska våga framföra några klagomål.

 

Respekten för arbetsrätten och de mänskliga rättigheterna på arbetsplatsen bör aldrig tas för givet. Nästan varje dag rapporterar nyheterna om hur mänskliga rättigheter kränks. Företag kan spela en viktig roll när det gäller att komma till rätta med det här problemet.

 

Respekten för mänskliga rättigheter bör aldrig tas för givet

 

Till och med i ett land som USA, vars Bill of Rights ska skydda medborgarnas grundläggande rättigheter, förvägras arbetare rätten att ansluta sig till en fackförening eller får inte veta hur deras anställningsvillkor ser ut. Företagen har en unik möjlighet att säkerställa att deras leverantörer respekterar arbetarnas rättigheter och skapa en bättre maktbalans mellan arbetsgivare och anställda.

 

FN har förstått företagens roll när det gäller att motverka de negativa effekterna av brotten mot mänskliga rättigheter. Under 2011 kom man därför med riktlinjer, Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP), för att uppmuntra multinationella bolag att genomföra företagsbesiktningar. Neste antog de här riktlinjerna 2015 och publicerade samma år sin första Human Rights Commitment. Även om UNGP är ett frivilligt ramverk, är det den första internationella standarden för företagens arbete med att förhindra att affärsverksamheten får negativa effekter på de mänskliga rättigheterna. Snart började flera olika länder anta nationell lagstiftning till stöd för vissa mänskliga rättigheter. Kaliforniens Supply Chain Transparency Act, Storbritanniens Modern Slavery Act, Frankrikes Devoir de Vigilance och Australiens Modern Slavery Act är några exempel.

 

Att göra det rätta

 

Ett etiskt företag ansvarar inte bara för sig själv utan också för sina leverantörer, och kunderna ska kunna vara säkra på att produkterna de köper inte har producerats på ett sätt där människor far illa. Neste kan förse olika verksamheter med förnybara produkter som hjälper dem att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling samtidigt som de skyddar de mänskliga rättigheterna.

Nestes företagsbesiktning för mänskliga rättigheter omfattar allt från att inkludera särskilda klausuler och en uppförandekod för leverantörer i våra kontrakt till att genomföra revisioner, både vid skrivbordet och på plats. Även om vår process är unik inom energisektorn, har andra sektorer redan väl utvecklade program för företagsbesiktning.

 

Att genomföra revisioner av leverantörerna blev aktuellt under 1990-talet, då många multinationella företag flyttade sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnad. Företag i textil- och skobranschen insåg att det fanns ett behov av att ta ansvar för de arbetare som tillverkade deras varor.

 

Generation Z vill gärna arbeta för företag som agerar i enlighet med deras egna värderingar

 

I dag har fler och fler branscher och branschorganisationer börjat granska arbetsvillkoren i leverantörernas verksamheter (till exempel har olika elektronikföretag gått samman i Responsible Business Alliance för att få leveranskedjorna att ge rättvisa arbetsvillkor). Företagen förstår att det inte räcker med att lägga in en uppförandekod i avtalsvillkoren för att den ska följas och ge god praxis i leverantörskedjan, utan att de också behöver följa upp leverantörens arbete på plats.

 

Vi anser att det enda rätta är att göra det rätta, och vi vet att det i framtiden kommer att vara det alla gör. Vi ser det här ansvarstagandet i de yngre generationerna, de som är framtidens arbetskraft. I generation Z vill många arbeta för företag som agerar i enlighet med deras egna värderingar.

 

Att visa vägen med ansvarsfulla inköp

 

Trots att kränkningarna av mänskliga rättigheter är väl kända och trots de höga förväntningarna på socialt ansvar i leverantörskedjorna som vi ser hos investerare, ideella organisationer och kunder, hör de företag som genomför sociala revisioner snarare till undantagen än till normen. Det gäller också för världens 200 största multinationella företag, där hälften helt saknar företagsbesiktningar för mänskliga rättigheter, än mindre har ett program för social revision. En undersökning av 1 000 europeiska företag visade att bara 22 procent hade antagit någon form av företagsbesiktning för mänskliga rättigheter.

 

Hälften av världens 200 största företag utför inte några företagsbesiktningar för mänskliga rättigheter

 

På Neste vill vi höja ribban och visa andra vad som faktiskt är möjligt. Med tanke på all information som finns tillgänglig finns det ingen anledning till att inte se över mänskliga rättigheter i distributionskedjan. Det finns en del verktyg som både är gratis och av hög kvalitet, med information om riskerna i leveranskedjan och expertrådgivning om vilka interna åtgärder man kan vidta. Allt från att anta en uppförandekod till att genomföra en riskbedömning/ leverantörskartläggning, upprätta en laglista för arbetsmiljö och inkludera revisionsklausuler i olika kontrakt finns tillgängligt på internet.

 

Varför gör vi då det här? Därför att vi vill visa att det faktiskt är genomförbart. Vi går längre än lokala lagar och regler kräver och hoppas att fler och fler företag följer efter. Vi gör det för att vi vill att våra aktieägare, anställda och kunder ska känna sig stolta över sin koppling till oss. När de ger oss sitt förtroende visar de andra företag att företagsbesiktning med fokus på mänskliga rättigheter borde utgöra normen. Efterhand som vi fortsätter resan mot ett mer hållbart samhälle känner jag mig tacksam för den möjlighet jag har att påverka världen i positiv riktning genom mitt yrke.

 

När våra partners ger oss sitt förtroende visar de andra företag att företagsbesiktning med fokus på mänskliga rättigheter borde utgöra normen

 

Om du misstänker att någon av Nestes leverantörer eller andra affärspartners kränker mänskliga rättigheter vill vi gärna att du rapporterar det via vår visselblåsartjänst Ethics Online på https://www.speakupfeedback.eu/web/c3ubru/us.

 

Några tips på verktyg som kan vara till hjälp för att göra det rätta:

Vill du veta hur du kan genomföra intervjuer med arbetare i länder med hög risk för tvångsarbete? Den informationen finns här.

Vill du förstå vilka risker som följer med vissa varor? Det finns en mycket bra app för det. Vad sägs om ett verktyg för kartläggning av riskerna i leveranskedjan inom livsmedelsindustrin? Varsågod!