Hållbarhet
25.11.2019

Reglerna för den nya hållbarheten

Text: Jordi Albacete och Matt Potter
Illustration: Brett Ryder

Big data tillsammans med kraven på transparens har förändrat vår syn på hållbart företagande. Medan företag gör sitt yttersta för att nå de nya målen för hållbar utveckling, tar den nya hållbarheten ett 360-gradersgrepp om frågan.

Här kan du läsa om:
 
 Hur den globala rörelsen för en ny öppenhet kring hållbarhet startade.
 Vad de mest hållbara företagen i världen på Global 100-listan har gemensamt.
 Varför Neste tog risken att kannibalisera på sin egen business genom att börja erbjuda förnybara drivmedel.
 Varför bra företag är hållbara, och varför hållbarhet är en bra affär.

”Det brinner.” 

Utsikten över Alperna, inramad av himmel och is, ingav en känsla av lugn hos de som samlades. Under normala omständigheter brukade detta hjälpa delegaterna som anlände med helikopter, privatflyg och bil till World Economic Forum i Davos att slappna av och nå konsensus.
 
Men i år kändes det inte lika lugnt. Omvärlden var närvarande i den lilla alpstaden och budbäraren Greta Thunberg var också på plats. Välformulerad och med glöd, talade hon till ledarna i Davos om globaluppvärmning.
 
Målen från Parisavtalet, hade så sent som året innan framstått som – något avlägsna och teoretiska – och i högsta grad uppnåeliga.  Nu var det inte många som trodde på målsättningen.
 
Thunberg har svetsat samman den allmänna opinionen. Hennes ord blev det stridsrop som behövdes för förändring i det globala medvetandet. Men en annan rörelse håller samtidigt på att bildas – i snabb takt – i hjärtat av stora bolag och företag, och bland de globala investerare i som belönar eller bestraffar dem.
 
Och det är inte bara praxis som förändras, utan också själva tanken om hållbarhet.

Den nya hållbarheten

Hållbart tänkande har ofta framstått som något av “vilda västern”. Företag efter företag håller presentationer, formulerar slagord och kommer med påståenden. Och i den allmänna laglösheten och förvirringen så fastnar en del uttryck.
 
Det har förekommit att lobbygrupper ägnat sig åt “greenwashing” av icke hållbara metoder. Detta har i sin tur lett till känslan att företag bara behöver stödja några få CSR-initiativ, ordna någon enstaka miljömärkning av sina produkter, och se till att få PR för det. Allt för att hålla sitt anseende intakt. Men greenwashing skedde till priset av allmänhetens förtroende. Bristen på transparens - och bristen på en universell miljöklassning som använder en holistisk syn på företaget, dess aktiviteter, teknik och hållbarhet hos dess produkter - har lett till förvirring och skepsis bland företagsledare, regeringar och den breda allmänheten.
 
Men nu har Big Data och investerare klivit fram som två osannolika allierade som verkar fast beslutna att skapa förändring - och det fort.

Låt oss tala om lösningar
 

Lars Peter Lindfors är verkställande direktör för innovation på NesteLars Peter Lindfors är verkställande direktör för innovation på Neste. Han har sett den ökande efterfrågan på teknik som kan lösa våra största utmaningar. Dels på Neste, där han har arbetat med hållbarhetsstrategier, forskning och utveckling, teknik, kapitalförvaltning och processer. Men också på olika stiftelser och lärosäten för teknikutveckling. Han tror att det finns anledning till optimism.
 
“Allmänheten har blivit mer medveten om hur växthusgaserna fortsätter att öka,” säger han. “Jag tror inte att domedagsbudskap är till någon nytta. Vi behöver ett positivt tonläge; vi behöver tala om lösningar. Det finns utmaningar, men folk måste bli medvetna om framstegen som görs.”
 

 

Jag tror inte att domedagsbudskap är till någon nytta. Vi behöver prata om lösningar.

För Neste betyder framsteg bland annat att ställa om sin verksamhet till att bli en global ledare inom förnybara bränslen. Deras R&D-avdelning har skapat NEXTBL-tekniken, som gör att företaget kan producera högkvalitativ förnybar diesel av olika sorters restprodukter och avfall såväl som av vegetabilisk olja.
 
Och detta har följts av andra uppmuntrande nyheter: förnybar energi håller på att bli billigare än fossila bränslen för första gången, i länder som till exempel Danmark, som förr förlitade sig tungt på olja och kol.
 
Vi producerar mer, med hjälp av mindre energi. Tillväxt är inte längre beroende av konsumtion av fossila bränslen, och länder använder sin befintliga infrastruktur till att distribuera ren energi. Och förnybara energikällor - från vind och vatten till solkraft och hållbart flygbränsle - utvecklas snabbt.
 
Lindfors tror på praktiska incitament för att få företag att bryta gamla vanor och skapa miljövänliga lösningar. Men att uppmuntra människor till handling innebär också att informera dem.

Ett samlat mått

Den nya hållbarheten kräver en 360-graderssyn på företaget med hänsyn till sociala villkor och styrelsepolicy, såväl som miljöpolicy. Detta gör att investerare kan få en bättre överblick av ett företag och hur förberedda de är för framtiden, samtidigt som de kan identifiera och avråda från greenwashing.
 
Tanken om att skapa ett holistiskt mått på hållbarhet har funnits sedan 2015, då FN satte upp 17 mål för hållbar utveckling som ska ha uppnåtts 2030.
 
Varje mål hade specifika syften och mätbarhet. De bryter ner hållbarhetens komplexa verklighet - från att bekämpa fattigdom, ge tillgång till rent vatten och hygien och främja fred och jämställdhet, till att hantera klimatförändringar. Med detta förhållningssätt ville man göra det möjligt att jämföra påståenden från företag, regeringar och andra organ med ett objektivt mått.
 
När ett ökande antal internationella företag blir allt mer hållbara blir de också synade av revisorer, oberoende konsulter och universitet. Viktigt är också att en del företag har börjat kräva ansvar från regeringar och administrationer genom att förstärka internationella avtal och skapa nya ramverk för hållbarhet.
 

En del företag har börjat kräva ansvar från regeringar och offentliga aktörer  genom att förstärka internationella avtal och skapa nya ramverk för hållbarhet.

För att förstå varför detta skifte till en samlad syn på hållbarheten hos ett företag och mognad inför framtiden har tagit så lång tid, så behöver vi gå tillbaka till andra världskrigets efterspel.

En obekväm sanning blir offentlig

I kölvattnet efter det tjugonde århundradets längsta, dyraste och mest omfattande konflikt, var de utvecklade länderna angelägna om att ställa om sina krigsekonomier till fredsekonomier med hjälp av exponentiell ekonomiskt tillväxt.
 
Ökad energiproduktion var nödvändig för ett produktions- och distributionssystem som var beroende av transport och olja. Staterna koncentrerade därför alla resurser för att öka sin tillgång på fossila bränslen. Fram till den första allvarliga energikrisen 1973 förblev världens ledare naiva - kanske medvetet - när det kom till problem som nedsmutsning av luft och överdrivet beroende av en ändlig resurs.
 
1959 klev den teoretiska fysikern Edvard Teller, en dåtida kändis som hade kallats “vätebombens fader” under kalla kriget, in i en hörsal för att hålla en föreläsning. Han hade en varning till det amerikanska oljeinstitutet: en tioprocentig ökning av koldioxidutsläpp skulle vara tillräcklig för att smälta polarisarna och lägga New York under vatten. Han hade redan försökt förmå amerikanska oljebolag att skapa alternativa lösningar till fossila bränslen. Men hans budskap dränktes under efterkrigsboomen i det amerikanska konsumtionssamhället.

Ryktestvätten

Den allmänna opinionen började till slut att vända under 1990-talet, när stora företag som följde opinion och konsumtionstrender, blev mer intresserade av hållbarhet. Men medan framsynta företag skred till handling – Nestes forskning, genombrott och första patent för hållbara bränslen härstammar från denna period – så var förändringen mindre djupgående hos andra.
 
Toby Heaps, grundare och chef för den Corporate Knights.“Hållbarhet brukade ofta ses som en PR-fråga,” säger Toby Heaps, grundare och chef för den inflytelserika Toronto-baserade organisationen Corporate Knights. De som arbetar med media, mätning, forskning och information och sammanställer en årlig rankning av världens mest hållbara företag. “Man såg det som något som kunde hanteras med en pressrelease eller med reklam.” Detta ledde till att termen “greenwashing” började användas när företag helt enkelt försökte bortförklara icke hållbara metoder.
 
Detta fick Heaps att förorda öppenhet som det viktigaste verktyget för att hålla företag ansvariga rörande hållbarhet. Idag ser han ett skifte i hur företag tänker på och hanterar hållbarhet internt. Allt eftersom mer data har blivit tillgänglig har öppenhet fått företag att börja införliva hållbarhet i sin affärsmodell.
 
“Nu förflyttar företagen hållbarhetsfrågor från sina kommunikationsavdelningar till avdelningar för juridik, risk och affärsutveckling,” säger Heaps.
 
Allmänheten har också blivit mer kunniga när det gäller mått på hållbarhet, allt eftersom globala rankningar över företags hållbarhet har blivit mer lättåtkomliga.
 

Ökad öppenhet har fått företag att införliva ett mer hållbart tänkande i sina affärsmodeller.

Från svart till grön ekonomi

Corporate Knights förordar vad Heaps kallar “ren kapitalism,” genom att göra investerare mer medvetna om den ekologiska, sociala och ekonomiska nyttan av sina beslut. Sedan 2005 har de gett ut en global rankning över de 100 mest hållbara företagen, den åtråvärda lista där Neste innehar en top-tre-placering.
 
Heaps menar att när du ser på företagen på toppen av listan, de som leder förändringen, så finns det vissa faktorer de har gemensamt.
 
“Det finns ledare på toppen av de organisationerna och kulturerna som är väldigt bekväma med att ta ställning för hur framtiden ser ut,” säger han. “De följer inte bara med strömmen. De är vad jag skulle kalla ‘framtidsmakare’ inte ‘framtidstagare’.”
 

Det finns ledare som är väldigt bekväma med att ta ställning för hur framtiden ser ut. De är vad jag skulle kalla ‘framtidsmakare, inte ‘framtidstagare’.

Forskningen som Corporate Knights har gjort visar ett skifte från att behandla hållbarhet som en yttre angelägenhet till att se det som ett mått på hur förberett ett företag är på framtiden, och hur motståndskraftigt det är mot stötar.
 
“I de 100 mest hållbara företagen är hållbarhetstanken inte bara en del av kulturen, det är en viktig del av grundstrategin, som övervakas av avdelningar för drift, juridik och ekonomi”.
 
“Vad som är coolt med detta är att du kan få insyn i själen hos företaget och hos investerarna genom att se på hur stor procent av intäkter och vinster som investeras i hållbara tillgångar.”
 
Det som är förvånande enligt Heaps, är att förutom förhållningssättet till hållbarhet, finns det nästan inga andra likheter mellan företagen på topp 100. “En del är familjeägda, andra börsnoterade. Men det finns ett oproportionerligt antal nordiska företag på listan på grund av att dessa förhållningssätt är vanliga där.
 
Och det verkar faktiskt som att fallenheten för att skapa lösningar under stränga förutsättningar är ett typiskt nordiskt drag.
 
“Vi har alltid haft ett starkt inslag av innovation på Neste,” säger Lars Peter Lindfors. “Alla de stora oljebolagen har haft tillgång till stora oljefält och fyndigheter under vattnet. Det har inte vi. Så på sätt och vis har vi inte haft något val. För att kunna konkurrera och tjäna pengar, har vi varit tvungna att hitta en annan lösning. Vi tar förnybara råvaror som vegetabilisk olja och animaliskt avfall och använder vår teknologi för att förvandla denna råvara till högkvalitativt, förnybart bränsle. Vi skapar värde genom vår egen innovation. Vi var de enda som omvärderade hela vår modell. Vi riskerade att kannibalisera på vår egen business [genom att utmana den konventionella oljeraffineringsindustrin och erbjuda förnybara drivmedel].” 

Hållbarhet skapar framgång

När Lindfors talar om framgång, så talar han som vetenskapsman, och erkänner värdet av samarbete, laganda och det arbete som tidigare har genomförts. När han pratar om Nestes framgång pekar han både på milstolpar och på företagets lönsamhet. (“Idag minskar vi utsläppen på vägarna runt om i EU motsvarande tre miljoner bilar”.)
 
Dessa två mått på framgång sammanfaller för första gången och skapar ett förhållningssätt till hållbarhet som en möjliggörare för sunt företagande, inte som en broms.
 
Den avgörande faktorn är att den här gången så är investerarna med på resan, och ser inte hållbarhet som ett hinder eller resursslöseri, utan som ett mått på hur sannolikt ett företag är att vara lönsamt på längre sikt.
 

Investerare ser hållbarhet som en indikator på hur sannolikt ett företag är att vara lönsamt på längre sikt.

Och allt detta är beroende på en ny råvara som är mer rikligt förekommande och lättillgänglig än någonsin: data.
 
Data kan vara den nya oljan. Men i det här fallet så används den för att driva ett underligt och potentiellt avgörande skifte. En del av insikterna som kommit ur detta har fångat intresset hos investerare. Och trots att det är ett tidigt skede för dessa stora datamängder, så börjar en del positiva överraskningar att urskiljas.
 
En studie från 2017 gjord av Hermes Investment Management visar att företagen med svagast miljö, social- och ekonomisk styrning (ESG) också tenderar att handla med högst spread på sina kreditswappar. Det är en stark indikator på att investerare ser att ett holistiskt hållbarhetsarbete minskar företagets exponering för risk, och därför är villiga att låna dem kapital till lägre kostnad.
 
En annan undersökning utförd 2013-2017 visar att aktier som går bättre än index ofta har ett samband med emitteringen av gröna obligationer, och att den förbättrade avkastningen och mätbara ESG-ökningen attraherar fler långsiktiga investerare. 
 
BlackRocks forskning visar att ESG-fokuserade index konsekvent matchar eller ger större avkastning än de utan ESG-fokus på marknader med liknande utveckling och volatilitet. ESG-portföljer visar också tecken på att vara mer motståndskraftiga mot nedgångar i marknaden, delvis på grund av styrkan i deras hållbara strategier.
 
Det verkar också finnas ett samband mellan ett lyckat hållbarhetsarbete och bättre resultat inom andra affärsområden.

Radikal öppenhet

Även om aktieinvesterare följer förbättrad avkastning från investeringar i ESG-fokuserade företag på sätt som de inte kunnat tidigare, påpekar både Toby Heaps och Lars Peter Lindfors behovet av noggrann revision. "Vi är en del av denna strävan efter radikal öppenhet," säger Heaps. ”Och företag som Neste ska ha stort erkännande för sin öppenhet. De har varit helt öppna, även när de först ställde om och var tvungna att använda en del palmolja. De var tydliga med det.”
Lindfors pekar på att denna strävan att förse både allmänhet och investerare med “fakta istället för påståenden,” är central för den nya hållbarheten och låter dem fatta väl underbyggda beslut om framtida vägval.
 
“Eftersom det vi gör är något nytt blir vi utsatta för mer noggrann granskning från NGOs än vad de stora oljebolagen blir,” säger han. “Men det var värt det. För människor måste kunna lita på dig.”
 
Och däri ligger lärdomen. Om något så är den nya hållbarheten en vision som Heaps och Lindfors delar: att krav på affärsmässighet och krav på ekologiskt och socialt ansvarstagande inte behöver vara motsatser, utan kan stimulera varandra.
 
Dagarna då man sade “business is business” kan vara räknade. Istället kan vi se början på en ny tid då vi säger ”bra företag är hållbara, och hållbarhet är en bra business”.

 

Läs hur Neste MY
Förnybar Diesel uppfanns