CEO talks: Tre frågor om hur vi driver utvecklingen mot en cirkulär bioekonomi framåt

Vad är cirkulär ekonomi? Det finns hundratals olika definitioner, men för mig är konceptet “cirkulär ekonomi” mycket enkelt: i stället för att slänga något återanvänder vi det.

Cirkulär bioekonomi är en term som kombinerar konceptet cirkulär ekonomi med termen bioekonomi, som i sin tur beskriver hållbar användning av förnybara resurser. Dessutom ska de produkter som framställs under paraplyet “bioekonomi” vara återvinningsbara. Jag skulle här vilja närma mig ämnet genom tre påståenden som jag anser kommer påverka hur den utvecklas framöver: 

1. För att framtidssäkra industrin är cirkulär bioekonomi inte ett alternativ utanett måste.

Detta påstående handlar om två stora, globala utmaningar. Klimatkrisen och utmaningen med plastavfall. 

Klimatkrisen är så enorm att den inte går att hantera med en enda lösning. Vi måste minska utsläppen på alla områden: på land, i luften och i havet. Vi måste även minska vår miljöpåverkan från olika slutprodukter och utveckla nya sätt att se till att plastavfall betraktas som ett värdefullt material och att det blir kvar i cirkulation för att fortsätta förädlas.

Exempelvis har Plastics Europe påpekat att sammanlagt 29 miljoner ton uttjänt plastavfall samlades in 2018 för hantering i Europa. Endast en tredjedel av detta skickades till återvinning, och ännu mindre blev återvunnet. De återstående två tredjedelarna försvann ur den cirkulära ekonomin, och gick antingen till energiutvinning eller grävdes ned i deponier. Samtidigt förväntas efterfrågan på plast öka fyrfaldigt till 2050. 

Det som inger hopp är faktumet att polymer- och kemiindustrin redan har reagerat på situationen. Jag har arbetat i branschen i 30 år, och jag har aldrig sett så mycket förväntan, och för den delen,  så mycket press utifrån på att göra branschen mer hållbar. Förväntningar på förändring kommer från konsumenterna, och tar sig bland annat uttryck genom att stora varumärken har ambitiösa hållbarhetsmål. Det finns även ett tryck från  lagstiftare, som driver på utvecklingen  av nödvändiga verktyg som kommer att både uppmuntra och tvinga branschen mot en mer hållbar framtid.

För att framtidssäkra våra företag och vår industri  till att verkligen leva upp till intressenternas allt högre förväntningar anser jag att omvandling mot ökad cirkularitet inte är ett alternativ utan ett måste. 

2. Det finns redan tillgängliga lösningar – vi behöver bara börja använda dem. 

Vi på Neste har ett djärvt mål: att bli globalt ledande inom förnybart och cirkulära lösningar. Vi är redan världens ledande tillverkare av förnybar diesel och hållbara flygbränslen. I ämnet polymer och kemikalier lägger vi vårt fokus på två fronter.

Den första är Cirkularitet: tillsammans med många andra samarbetspartners inom värdekedjan för plast utvecklar vi teknik och kapacitet för att återvinna mer av det  plastavfall som inte återvinns i dag. Vårt syfte är att hantera mer än en miljon ton plastavfall från och med 2030. Vi närmar oss målet: förra hösten hanterade vi 400 ton plastavfall och omvandlade det till högkvalitativ återvunnen råvara i industriell skala.

Det andra nyckelordet är förnybar: att producera förnybar, förädlad råvara som kan  ersätta jungfruliga, fossila råvaror som används vid tillverkning av plaster och kemikalier. Tillsammans med våra samarbetspartners skapade vi den första biobaserade plasten från förnybara material i kommersiell skala redan 2019, och har sedan dess presenterat fler partnerskap.

Min andra tes är följande: det finns redan ett flertal lösningar tillgängliga – vi behöver bara använda dem i högre grad. Vi har redan passerat den punkt där det räcker med målsättningar och vi istället måste börja göra mer hållbara val här och nu. Lösningarna för detta finns redan. Det som var futuristiskt för ett årtionde sedan är redan möjligt i dag.

Alla nya lösningar kräver emellertid investeringar, i vissa fall omfattande sådana. Investeringar i sin tur kräver förutsägbara förutsättningar för att göra affärer och policyer som uppmuntrar till innovation, eftersom innovationscykler sträcker sig över flera år, för att inte säga årtionden, innan de blir verklighet. 

Ett progressivt, tekniskt framsynt och konsekvent policyregelverk kan uppmuntra alla aktörer inom industrin att vara innovativa och maximera värdet av befintliga resurser. Detta är grundläggande för att påskynda skiftet mot en cirkulär ekonomi, och för ekonomisk tillväxt och återhämtning i allmänhet.

3. Den cirkulära bioekonomin är en affärsmöjlighet som bäst utnyttjas tillsammans i partnerskap. 

Allt detta är förstås inte möjligt att genomföra utan breda samarbeten. För att bidra till att motverka klimatförändringen, eller den globala utmaningen med plastavfall, krävs innovation, engagemang och framför allt – partnerskap. 

Att hålla ihop cirkularitetskretsloppet kräver många åtgärder och stöd från hela värdekedjan. När vi samarbetar kan framsynta företag verkligen skapa positiv och reell förändring,  även inom de mest komplexa värdekedjorna. Mitt tredje påstående är därför att den cirkulära bioekonomin är en affärsmöjlighet som bäst utnyttjas tillsammans i breda partnerskap mellan olika aktörer. 

Jag tror att cirkularitet inte bara ska betraktas som en pålaga som man måste anamma som företag, utan även som en affärsmöjlighet. De mest hållbara företagen i världen är faktiskt i många hänseenden de mest framgångsrika och stabila. Det är samma företag som tror på samarbete som metod.

Hållbarhet och cirkularitet ska ses som värdeskapande drivkrafter. De har ett värde i sig själva – företag bör vara hållbara och driva en hållbar verksamhet, inte för att det förväntas av dem enligt någon lag eller av allmänheten, utan för att det verkligen är det enda sättet att på lång sikt driva framgångsrika företag. 

Att ha den inställningen till sin verksamhet kommer vara det mest givande, inte bara för själva företaget, utan även för människor, samhället och ekonomin – för att inte nämna hela planeten. Vi behöver ett hållbart synsätt, inte bara för att ta oss igenom pandemin, utan även för att motverka klimatkrisen och den globala utmaningen med plastavfall på lång sikt.

Peter Vanacker
Koncernchef och VD

#CEOTalks