Koldioxidneutralitet och nettonoll – vad innebär dessa klimatbegrepp egentligen?
Vad menas med hållbar utveckling och klimatteknik? Vad är skillnaden mellan koldioxidneutralitet och nettonoll, och hur kan de uppnås? Diskussionen om att motverka klimatförändringen har lyft upp en terminologi som återkommer i nyheter och expertuttalanden. Låt oss gräva litet djupare i innebörden av dessa begrepp.
”Hållbar utveckling” är förmodligen den mest använda av ovanstående termer, och många vet också vad det betyder. Den bäranden idén i hållbar utveckling är att människor, ekonomi och miljö likställs i beslutsfattandet. ”Hållbar” betyder också att samhällets nuvarande behov uppfylls utan att framtida generationers behov inskränks. Det uppnår man till exempel genom att garantera adekvata naturresurser och goda levnadsförhållanden för alla i framtiden.
Klimatförändringen är en av de största utmaningarna i vår tid när man talar om hållbar utveckling. Målet för Parisavtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Målet innehåller också begrepp som ”koldioxidneutralitet”.
“Koldioxidneutralitet har använts som term ganska länge”, säger Senja Kuokkanen, hållbarhetschef på Neste, ett företag som banar vägen för hållbar utveckling.
Enkelt uttryckt innebär koldioxidneutral verksamhet att den mängd koldioxidutsläpp som skapas är lika stor som den mängd koldioxid som avskiljs ur atmosfären. Förutom utsläppsminskande åtgärder kräver det till exempel utsläppskompensationer.
Nettonoll
Vad menas med ”nettonoll”?
Koldioxidneutralitet omfattar utsläpp av koldioxid, men nettonoll gäller alla växthusgasutsläpp. Nettonoll beskriver typiskt minskningen av växthusgaser i linje med 1,5-gradersmålet och neutralisering av kvarvarande utsläpp från och med 2050.
”Det gör nettonoll till det mest ambitiösa vetenskapsbaserade klimatmålet för företag”, säger Kuokkanen.
Nettonoll ersätts ibland av ”klimatneutralitet”, som är lätt att blanda ihop med ”koldioxidneutralitet”.
Oberoende av vilken terminologi som används påpekar Kuokkanen att den viktigaste aspekten på företagens klimatmål är att säkerställa effektiviteten i deras åtgärder – att undvika att generera växthusgaser, minska utsläppen från verksamheten i hela värdekedjan och att kompensera de kvarvarande utsläppen.
Inte bara ord
Hur ska vi navigera bland all denna terminologi? Varför behövs det så många koncept?
”Det har funnits ett behov av att skapa idéer som motiverar människor att agera”, säger James Cameron, medlem i Nestes rådgivande nämnd och senior rådgivare till Pollination Global, ett konsultföretag som bland annat specialiserat sig på klimatvänliga investeringar.
Enligt Cameron är koncept som koldioxidneutralitet och nettonoll ”förenklade uttryck som har sina brister och som kräver sin tolkning, men trots det är de bättre än ingenting.”
”Nettonoll är ett tydligt begrepp och mål.”
Han tror att även om några företag kan övervärdera betydelsen av sina klimatåtgärder, gör diskussionen i frågan i sig klimatkrisen mer synlig.
”Nettonoll är ett tydligt begrepp och mål.” Det finns många begrepp med mycket komplexa mål och metoder”, säger Cameron.
Senja Kuokkanen håller med Cameron.
”Entusiasmen kring klimatkrisen ger oss orsak att vara optimistiska och leder oss alla i rätt riktning.”
Klimattekniken hjälper miljön
Som man säger: ”Säg ingenting om du inte kan gå från ord till handling.” Det gäller även för hållbar utveckling. Ord skapar en vision om ett bättre liv.
”Den visionen kan inspirera människor att göra allt de kan för att uppnå målet”, säger Cameron.
Innovationer föder innovationer.
Cameron tror på framsteg genom positiva perspektiv. Klimatteknik till exempel kan låta litet teoretiskt, men det skapar en strimma av hopp att det går att göra framsteg. Innovationer föder innovationer.
”Det hjälper oss att tackla problem som vi annars skulle missa”, säger Cameron.
Med klimatteknik kan vi kontrollera våra utsläpp bättre och hjälpa miljön att överleva. Fler artificiella kolsänkor kan till exempel förväntas i framtiden liksom innovationer som gäller infångning och lagring av koldioxidutsläpp.
Enligt Kuokkanen skulle en inriktning på diskussionerna om vad en ”nettonollvärld” egentligen innebär hjälpa oss att förstå omfattningen av den utmaning vi står inför. Det skulle kunna leda till ambitiösa och konkreta åtgärder för att minska utsläppen.
”Vilken slags energi ska vi använda? Hur ska vi bo och resa? Vad ska vi leva av i framtiden? Kommer alla att ha personliga utsläppsbegränsningar?” frågar Kuokkanen.
”När vi anpassar vårt tänkande till nettonoll kan vi föra mycket givande diskussioner. Den inställningen hjälper oss också att identifiera och ta nästa relevanta steg.”
När ett företag har gjort allt i sin makt för att minska sina utsläpp finns det fortfarande ett sätt att minska klimatpåverkan från verksamheten, nämligen att klimatkompensera. Det innebär att kompensera för skadliga klimateffekter genom att minska eller fånga in en lika stor utsläppsmängd någon annanstans.