Bakgrunden till European Plastics Pact: samarbete och gemensamma synsätt är Europas sätt att skapa cirkularitet och åtgärda problemet med plastavfall

Även om människors hälsa och säkerhet fortsätter att ligga högst upp på världens agenda kan plastavfallet inte vänta. Arbetet med att lösa problemet fortsätter, till och med under en global pandemi. Här är några snabba frågor och svar om European Plastics Pact, ett initiativ som samlar branschens företag, regeringar och hållbarhetsorganisationer i ett samarbete för att skapa en cirkulär plastekonomi.

Återhämtningen från COVID-19-pandemin behöver vara grön, för planetens skull. Ett av de verktyg som kan vara till hjälp i arbetet är European Plastics Pact, en historisk överenskommelse mellan regeringar, pionjärföretag och andra aktörer, till exempel bransch- och ideella organisationer inom EES-området. Genom att underteckna överenskommelsen har de åtagit sig att driva på och öka takten i omställningen till en cirkulär plastekonomi, med ambitiösa mål satta till 2025. Hittills har avtalet undertecknats av fler än 100 parter, och siffran stiger hela tiden eftersom den fortfarande välkomnar fler.

Varför är European Plastics Pact så viktig?

European Plastics Pact är mer än bara en överenskommelse på papper. Den är i själva verket en plattform för regeringar, företag och andra organisationer att utgå ifrån i sitt samarbete för att utveckla en europeisk cirkulär plastekonomi.

European Plastics Pact samlar regelbundet hela den europeiska värdekedjan för plastmaterial, så att producenter, återförsäljare, återvinningsföretag, varumärkesägare och andra organisationer tillsammans med lagstiftarna kan diskutera olika problem och lösningar samt dela med sig av erfarenheter som fungerar bra i praktiken. Det är ett samarbete i en omfattning som knappt förekommit tidigare inom plastvärdekedjan.

Vad är förhållandet mellan European Plastics Pact och andra avtal och lagstiftningar inom området?

European Plastics Pact är en frivillig överenskommelse, helt utan sanktioner. Det finns andra frivilliga avtal, överenskommelser och liknande initiativ inom plastområdet, både i Europa och i andra regioner, men också nationellt i olika länder. Fördelen med European Plastics Pact är att den kan hantera problem där flera länder är inblandade, med andra ord problem som är för stora för de nationella initiativen. Det kan till exempel handla om datainsamling och övervakning, vägledning för produkt- och förpackningsdesign eller att säkra god tillgång till återvunnen plast över hela kontinenten.

”När man är på jakt efter innovationer, är frivillighet mer effektivt och framför allt snabbare än lagstiftning.

Även om frivilliga överenskommelser är ett sätt att skynda på övergången till en cirkulär plastekonomi krävs det också lagstiftning. Faktum är att European Plastics Pact startades av de nederländska och franska miljödepartementen.

Arnoud Passanier, Senior Program Manager Sustainable Innovations på det nederländska departementet för infrastruktur och miljö, förklarar bakgrunden till initiativet:

”Att ändra lagstiftningen är en långsam process som bara fungerar om det finns hållbara alternativ på plats. När man fortfarande är på jakt efter innovationer är frivillighet mer effektivt och framför allt snabbare. Här är överenskommelser ett första steg. Att jaga nya innovationer tillsammans, samtidigt som man genomför och skalar upp olika framgångsrika projekt ger den effekt vi vill ha. Det är också det som är European Plastics Pacts mervärde, förutom det breda engagemanget från 14 medlemsstater som vi inte hittar i något annat forum.”

Kan en frivillig plastpakt rädda plastindustrin?

Det har med all rätta funnits en del skepsis gällande European Plastics Pact, en skepsis som alla större hållbarhetsinitiativ ställs inför. De kritiska frågorna om avtalets effekter och begränsningar besvaras av David Rogers, Head of International Resource Management på WRAP (Waste & Resources Action Programme), en global hållbarhetsorganisation som sköter kansli och omvärldsanalys för European Plastics Pacts räkning.

Kan ett frivilligt plastavtal utan sanktioner få någon verklig effekt?

”Frivilliga överenskommelser kan få stor effekt. Det visar forskning från både OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) och WRAP. Jämfört med lagändringar går de snabbare att genomföra, samtidigt som de är mer anpassningsbara och har större chans att få branschen med på tåget. Genom överenskommelser kan också företag och regeringar föra en dialog om vad som går att uppnå genom olika former av samarbete.”

”Dialog mellan företag och regeringar gör att företagen kan göra framsteg innan lagstiftningen kommer på plats.”

Finns det en risk att European Plastics Pact ger en felaktig signal om att problemen med plastavfall kan lösas utan lagstiftning?

”Det är en viktig fråga. European Plastics Pact har ett nära samarbete med EU. Detta för att undvika dubbelarbete och motverka idéer om att problemet med plastavfall skulle kunna lösas utan nya lagar och föreskrifter. Vi förväntar oss inget annat än att EU fortsätter sitt arbete med att förändra riktlinjer och regelverk i samma riktning som tidigare.

Något vi sett i samband med tidigare överenskommelser är att en dialog mellan företag och regeringar om de mål som sätts, gör att företagen kan arbeta ”i förväg” och göra framsteg innan lagstiftningen kommer på plats. Dialogen fungerar också som en vägledning för regeringar om vilka lagar som behövs, samtidigt som företagen kan förbereda sig inför kommande lagstiftning.”

Varför fokuserar European Plastics Pact på att öka återvinningen istället för att minska plastanvändningen?

”European Plastics Pact har satt upp ett mål för att minska plastanvändning och beslutat att 10 procent av minskningen ska vara i absoluta tal. Samtidigt har plasten fortfarande en viktig roll att spela i våra liv, särskilt när det gäller att skydda vår mat och våra medicinska produkter. Målet är inte att sluta använda plast utan att se till att den bara används där den verkligen behövs, samt att den ingår i en cirkulär ekonomi och inte hamnar i miljön när den väl brukas.

”Intresset för att ta itu med plastproblemet är lika stort som tidigare.”

Dessutom finns det starka argument för att öka plaståtervinningen. Enligt uppgifter som WRAP själva har samlat in under årens lopp har återvunnen plast lägre miljöeffekt än jungfrulig plast på en rad olika punkter, till exempel utsläpp av växthusgaser, försurning och ämnen som är giftiga för människor.”

Har COVID-19-pandemin minskat branschens fokus på hållbarhetsinitiativ?

”Det här är något som vi på WRAP är noga med att hålla ögonen på. Det är alldeles för tidigt att säga något om vad pandemin får för effekt på plastindustrin generellt. Men vi har fått signaler om att intresset för att ta itu med plastproblemet är lika stort som tidigare, både hos medlemmarna i European Plastics Pact och hos deras kunder.

Historiskt sett har sjunkande oljepriser lett till minskad efterfrågan på återvunnen plast. Att då ha åtagit sig att öka mängden återvunnet material som används i tillverkningen kan hjälpa plastindustrin att motverka den effekten.”

Vad hoppas Neste få ut av European Plastics Pact?

Neste undertecknade European Plastics Pact i mars 2020 och ingår dessutom i den styrgrupp som ansvarar för alla beslut som rör överenskommelsen. Frågorna om vilka fördelar European Plastic Pact innebär för företagen besvaras av Nestes Francisca Melia, som är Acting Head of Public Affairs på Renewable Polymers and Chemicals, och Isabella Tonaco, Vice President för Renewable Polymers and Chemicals.

”Första gången vi samlades blev det en utmaning bara att föra samtal.”

Varför undertecknade Neste European Plastics Pact?

Francisca Melia: ”Att underteckna pakten var inte något lättvindigt beslut. Paktens mål är ju att minska konsumtionen av jungfruliga fossila råvaror, vilket för de flesta av plastvärdekedjans aktörer inte är något enkelt åtagande. Många som var med under de inledande diskussionerna kunde i slutändan inte gå med. Samtidigt sätter avtalet fokus på lösningar som är viktiga för Nestes verksamhet, som förnybara råmaterial i plastproduktionen och en ökad cirkulation av plastmaterial. Eftersom pionjärandan ingår i Nestes DNA bestämde vi oss för att satsa.”

Vilka fördelar innebär European Plastics Pact för Neste och andra deltagande företag?

Francisca Melia: ”Första gången vi samlades blev det en utmaning bara att föra samtal. Det fanns så många aktörer från olika delar av plastvärdekedjan i ett och samma rum: råvaruleverantörer, återvinningsföretag, varumärkesägare, stormarknader, kommuner… Bara det att reda ut terminologin kommer att underlätta samarbetet i framtiden.

För Neste betyder det också mycket att European Plastics Pact synliggör behovet av cirkulära lösningar för plasten. Nu är det viktigare än någonsin att lyckas behålla allmänhetens intresse och ett politiskt fokus på att lösa problemet med plastavfall. Vi är också mycket glada över den möjlighet som samarbetet ger oss att diskutera de olika problem en del företag i värdekedjan har, och där vår produkt kan vara till hjälp.”

Vilka förändringar hoppas ni att European Plastics Pact kommer att leda till?

Isabella Tonaco: ”Avfallshanteringen har inte utvecklats i takt med vår plastkonsumtion. Det vi behöver mest för att lösa problemet med plastavfall är cirkulära sätt att tänka. Det är inte själva plasten som är problemet utan det faktum att vi inte använder den effektivt, tills materialets livscykel verkligen når sitt slut. Vi behöver få upp ögonen för att ett material som kastas bort efter användning inte nödvändigtvis har nått slutet av sin livscykel. Jag hoppas att vi genom ett samarbete genom hela värdekedjan kan hitta nya sätt att designa, minska, återanvända och återvinna den värdefulla plast vi har. Vi vet hur de här heltäckande cirkulära modellerna fungerar i teorin. Nu behöver vi tillsammans få dem att fungera i praktiken.”