Flyg
7.01.2020

Modiga innovatörer: Henrik Erämetsä är övertalningens mästare

 

Möt mannen som varit med under det hållbara flygandets metamorfos, från science fiction till verklighet. Den finske ingenjören Henrik Erämetsä berättar för journalisten Ninni Sandelius om hur han fick övertala branschen att ta sig an ett till synes omöjligt projekt – en ”ren utopi”.

Först tyst. Sedan två ord: ”Mission impossible.”

Det är inte alltid heureka-ögonblicken är de som förändrar historiens gång. För varje ny uppfinning eller innovation behöver hundra andra saker klaffa för att förändringen ska slå igenom, världen måste vara redo.

Ordet ”omöjligt” hängde i luften i styrelserummet. Henrik Erämetsä, chef för Nestes USA-kontor, hade föreslagit för sina överordnade att Neste skulle hjälpa till med framtagandet av en standard för hållbart flygbränsle. Hans chefer hade avfärdat idén.

Få skulle klandra dem. Vid den här tiden, 2006, fanns det nämligen inte något hållbart jetbränsle på flygmarknaden. Det existerade helt enkelt inte. Inte som marknad. Inte som produkt. För de flesta fva det bara science fiction. Och hindret var, otroligt nog, inte att det var en omöjlighet rent tekniskt, eller att det fanns en brist på intresse. Bränslets användbarhet var inte heller problemet. Frågan handlade inte om någon av de saker vi tänker på när vi talar om uppfinningar som har förändrat världen.

Den här gången krävdes det istället något annat, mycket mindre glamoröst, för att förändra historiens gång: en standardisering. 

Standardisering är viktigt – till och med mycket viktigt – för att en ny produkt ska ha en chans att få stöd i någon större omfattning. När den nya produkten väl hade tagits fram var det förhållandevis enkelt att producera Nestes revolutionerande nya bränsle. Men innan produktionen kunde starta behövde någon utveckla och standardisera bränslet för att se till att det kunde användas var som helst, när som helst och i alla typer av motorer.

Neste hade tillräckligt med resurser för att hjälpa till med det. Ändå framstod uppgiften som övermäktig.

 

Jag fick höra att det skulle ta 40 år att ta fram en ny typ av jetbränsle och att jag borde glömma projektet. Att det var en utopi.

– Jag fick höra att det skulle ta 40 år att ta fram och standardisera en ny typ av jetbränsle, säger Erämetsä. Att det var helt orealistiskt och att jag borde glömma projektet. Att det var en utopi.

Men som tur var för resten av världen gjorde han den dagen – och de veckor, månader och år som följde – inte som han blev tillsagd.

Erämetsä och hans team hade sett hur USA-marknaden hade blivit lyriska över Nestes nya produkt, ett förnybart dieselbränsle. Teamet var helt på det klara med att Neste borde expandera sin produktion till flygindustrin.

Därför förespråkade Erämetsä att Neste skulle delta i ett projekt för att ta fram en global standard för förnybart jetbränsle, och han lade mycket energi på att förverkliga projektet.

Tack vare hans ihärdighet och övertalningsförmåga, för att inte tala om den globala projektgruppens hårda arbete, kan flygtrafiken världen över idag tanka förnybart jetbränsle med Neste som ledande leverantör.
 
Hur förklarar Erämetsä sin framgång?

– Jag tycker om att prata med människor och försöka få dem att se saker ur ett annat perspektiv, säger han.

Född ingenjör

Erämetsä visade tidigt en fallenhet för ingenjörskonst.

– Min mamma säger att jag använde linjal när jag ritade som barn, berättar han.

Det föreföll närmast oundvikligt att han skulle studera till ingenjör, och han gjorde det på Tekniska högskolan i Helsingfors under 1970-talet.

Vi befinner oss i ett mötesrum på Nestes huvudkontor. Han reser sig upp och tittar ut genom fönstret.

– Man kan se högskolans huvudbyggnad på andra sidan den där vägen, säger han och pekar ut den röda tegelbyggnad som innehåller hörsalen på hans gamla lärosäte som i dag kallas Aalto-universitetet. Efter sin examen tillbringade Erämetsä tio år med att designa, bygga och sälja fartyg och andra flytande konstruktioner.

– Än i dag kan jag känna ett pirr av spänning när jag kör förbi ett varv, berättar han.

Erämetsä började på Neste vid millennieskiftet, då företaget fortfarande hette Fortum. Inledningsvis ansvarade han för specialprodukter, där han med sin erfarenhet av både export och den inhemska marknaden ansvarade för försäljningen av jet- och fartygsbränslen samt bitumen.

Men det var en speciell händelse som skulle komma att ändra riktning på såväl hans karriär som världens vilja att sträva mot hållbarhet.

Förordnandet i Houston

Houston, Texas, är en hot spot för den internationella energihandeln – och i Houston är energi lika med olja. Staden har till och med utnämnt sig själv till världens energihuvudstad. Den har en skyline med skyskrapor där både energibranschens jättar och stora ingenjörsföretag har sina kontor.

Neste hade också funnits i staden sedan många år när Erämetsä fick frågan om han kunde flytta dit för att leda Nestes USA-kontor.

– Jag tackade ja nästan direkt, minns han. Jag har alltid varit intresserad av nya uppdrag. Vid det laget hade jag haft två tjänster i Tyskland och en i Prag, så att flytta till ett annat land var inget nytt för mig.

 

Austin är de intellektuellas stad, Dallas advokaternas stad och Houston ingenjörernas stad.

Texasborna säger att Austin är de intellektuellas stad, Dallas advokaternas stad och Houston ingenjörernas stad, säger Erämetsä. Även om jag som ingenjör ibland inte märker ingenjörsegenskaperna hos mig själv eller människorna omkring mig, känner jag igen stereotypen.

För Erämetsä var Houston en bra plats att bo på. Levnadsstandarden var hög och det varma klimatet tilltalande för någon som var van vid kyla. Nestes kontor i staden var litet och intimt, med en personalstyrka på bara 15 personer. Meningen var att Neste skulle sälja bensin och isooktan – en viktig beståndsdel i bensin – till marknaderna i USA (i huvudsak Kalifornien) och Kanada.

– Neste var ett av få icke-amerikanska raffinaderier som levererade bensin på den marknaden, berättar Erämetsä.

Men efter bara några månader fick han ett nytt uppdrag.

Neste hade beslutat att ta ett stort steg in på marknaden för hållbara produkter och tillkännagav planerna på att bygga ett nytt raffinaderi för förnybart dieselbränsle i finska Porvoo.

Houston-kontoret behövde därför börja bearbeta de amerikanska målgrupperna för att sälja den nya produkten.

Det förnybara bränslets rockstjärnor

Erämetsä och hans team besökte alla branschkonferenser de hann med för att presentera det innovativa bränslet. Alla var nyfikna på företaget som hade uppfunnit (och som första företag i världen investerat i) förnybart bränsle.

 

Alla var nyfikna på företaget som hade uppfunnit (och som första företag i världen investerat i) förnybart bränsle.

– Tack vare vår banbrytande diesel som gav minskade utsläpp blev vi snabbt kända inom branschen, säger Erämetsä. Vid ett tillfälle berättade en högt uppsatt person för mig att vår presentation var enda anledningen till att han hade kommit. Vi fick en känsla av att vi var rätt ute och hade en verklig chans att lyckas få ut ett nytt bränsle på marknaden. Det var en fantastisk känsla och den drev på våra ambitioner än mer.

Under 2006 upptäckte Erämetsä att det fanns andra aktörer som hade blivit imponerade av Nestes investeringsplaner. Det skulle leda till ett samarbete som än en gång kom att förändra Nestes – och den globala bränsleindustrins – utveckling.

En oväntad kontakt

Under 2006 samlades amerikanska statliga myndigheter, flygbolag, flygplans- och flygmotortillverkare, energiproducenter och forskare för att bilda Commercial Aviation Alternative Fuels Initiative (CAAFI). CAAFI:s syfte var att främja framtagandet av alternativa jetbränslen som var lika säkra som petroleumbaserat bränsle, samtidigt som de skulle vara billigare, bättre för miljön och säkra flygets energiförsörjning.

– På den tiden var oljan dyr och USA:s armé och regering ville säkra tillgången till flygbränsle, förklarar Erämetsä. Samtidigt fanns det en annan viktig anledning till att ta fram alternativa bränslen: att minska koldioxidutsläppen och deras miljöpåverkan.

 

Vi hade inte tänkt på flygplan överhuvudtaget eftersom vi koncentrerade oss på förnybar diesel för bilar.

CAAFI hade lagt märke till Nestes arbete med förnybar diesel och såg att företagets produktion hade potential att förändra även flygbranschen. Organisationen kontaktade Erämetsä och hans kollega Neville Fernandes för att fråga om Neste ville delta i arbetet med att standardisera förnybart jetbränsle.

– Vi blev förvånade, säger Erämetsä. Vi hade inte tänkt på flygplan överhuvudtaget eftersom vi koncentrerade oss på förnybart bilbränsle.

Erämetsä blev snart övertygad om att Neste borde gå i spetsen för en övergång från fossila till förnybara bränslen även inom flyget.

– Jag blev genast entusiastisk inför den här möjligheten, berättar han. Men alla var inte med på noterna.

Det började med några liter

På den tiden fanns det inget hållbart jetbränsle alls inom flygindustrin.

Och innan Neste – eller något annat företag – kunde introducera en ny sorts jetbränsle på marknaden behövde det finnas en standard, så att man kunde garantera att bränslet var säkert och höll tillräckligt hög kvalitet. Neste fick nu en inbjudan att samarbeta med CAAFI för att ta fram en sådan standard.

 

Om turbinen på ett plan slutar fungera därför att tanken är fylld med fel sorts bränsle är det allvarligt – mycket allvarligare än om du måste stanna bilen vid vägkanten.

Erämetsä betonar hur viktigt det är att jetbränsle är reglerat.

– Jetbränsle är världens mest omsorgsfullt reglerade och testade bränsle, säger han. Om du måste stanna bilen vid vägkanten därför att du har tankat med fel bränsle – visst. Det är irriterande. Men om turbinen på ett plan slutar fungera därför att tanken är fylld med fel sorts bränsle är det mycket allvarligare. 

I början fanns det inga ”alternativa flygbränslen”, än mindre en definition av dem eller en procedur för att godkänna dem. Därför behövde CAAFI och ASTM (den amerikanska organisation som ansvarar för den globala standardiseringen av jetbränsle) definiera det.

– Det viktigaste beslutet i början, det som blev utgångspunkt för arbetet, var att vi måste se till att bränslet var ”drop-in”, alltså kompatibelt med alla typer av flygplansmotorer – den typ av bränsle man kan fylla tanken med på vilken av världens flygplatser som helst.

Noggrannheten som präglar arbetet gör en standardiseringsprocess långsam. Kanske är det därför inte underligt att Erämetsäs chef var så tveksam till att gå med på hans förslag; att Neste skulle engagera sig i en process som skulle kunna pågå i ett decennium eller mer.

I dag förstår Erämetsä den här tvekan.

– Det var svårt att få huvudkontoret att godkänna någonting som främst verkade förnuftigt här, flera tusen kilometer bort, säger han. 

Så Erämetsä gjorde det han visste att han var bra på. Han använde sig av ett konsultativt tillvägagångssätt, lyssnade och försökte förstå de olika invändningarna innan han försiktigt började ändra folks uppfattning.

Han övertalade sina chefer att delta i testfasen. Det tog ett tag, men sakta gav de med sig.

– Till slut gav huvudkontoret upp och lät oss skicka några liter av vårt förnybara bränsle för inledande tester, säger han. Det var en blygsam start, men vi var igång.

 

Standardiseringsprocessen tog fem år. Inte 40.

Erämetsä gjorde rätt som satte sig på tvären. Standardiseringsprocessen tog fem år. Inte 40 år som det hade funnits en oro för. Den lade också grunden för en global marknad för hållbart flygbränsle – en produkt som inte hade existerat tidigare.

En stolt stund

Erämetsä minns med värme den dag 2011 då Neste levererade en stor sändning av det nya Neste MY Renewable Jet Fuel till flygbolaget Lufthansa.

Han minns också den första provflygningen.

– De genomförde några verkligt banbrytande tester, berättar han. De flög ett kommersiellt flygplan nästan 1 200 gånger mellan Hamburg och Frankfurt med två sorters bränsle. En av motorerna drevs med vårt förnybara jetbränsle medan den andra hade vanligt. Och vårt nya bränsle fungerade precis lika bra som det vanliga.

– Jag önskar att jag hade varit med på en av provflygningarna, tillägger han. Det hade varit kul.

Nyligen omstrukturerade Neste sin organisation så att förnybart jetbränsle blev en egen affärsenhet. Erämetsä tycker fortfarande att det är en av de stoltaste stunderna i hans liv.

– Det innebär att förnybart bränsle nu tillhör kärnverksamheten, säger han, och representeras i styrelserummet precis som de andra. Tänk så mycket som kan ändras på tio år!

– Och det visar att Neste har viljan och självförtroendet att ta fram nya, hållbara och kommersiellt framgångsrika produkter, tillägger han.

Efter standardiseringen och lanseringen har Neste gjort en ambitiös ökning av sin jetbränslekapacitet de senaste åren.

– Neste är nu branschledande med en produktion på 100 000 ton bränsle per år. Allt tillverkas fortfarande i vårt raffinaderi i Porvoo, men när Singapore-raffinaderiet står klart kommer vi att kunna producera en miljon ton per år. Det kommer att få en enorm effekt på hållbarheten i den globala flygindustrin.

 

Vi är inte rädda för konkurrens – vi vill ha den. Vi kan ju inte vara en trovärdig kraft för förändring på egen hand.

Standarden för den typ av jetbränsle som Neste tillverkar finns tillgänglig för andra företag. Det handlar inte om att ge någon fördelar utan om att göra hållbarhet till en fråga för alla.

– Vi hoppas få se många fler aktörer inom området, säger Erämetsä. Vi är inte rädda för konkurrens – vi vill ha den. Vi kan ju inte vara en trovärdig kraft för förändring på egen hand.

Både vi och andra behöver växa, eftersom förnybara bränslen behövs för att flygindustrin ska kunna klara nya miljömål som stater utfärdar. Det går inte att komma runt det.
För närvarande arbetar Erämetsä som Nestes chef för Aviation Regulation. Vid 63 års ålder skulle han ha kunnat pensionera sig i Finland förra sommaren.

 

Förnybara bränslen behövs för att flygindustrin ska kunna klara myndigheternas miljömål. Det går inte att komma runt det.

– Jag bestämde mig för att jobba i två år till. Det finns fortfarande mycket att göra och jag tycker verkligen om det. Det skulle vara fantastiskt om det kunde komma EU-lagstiftning om förnybara jetbränslen medan jag fortfarande arbetar kvar.

I sin nuvarande roll följer Erämetsä noga den internationella debatten om klimatförändringar och flygindustrins del i dem. Han deltar i utfrågningar och workshops i länder som diskuterar reglering av hållbara bränslen.

– För mig är det här inte bara ett jobb. Det är viktigt för mig som person. Vi har ett desperat behov av omfattande åtgärder för att lösa klimatkrisen.

 

Det skulle vara fantastiskt om det kunde komma EU-lagstiftning om förnybara jetbränslen medan jag fortfarande arbetar kvar.

International Civil Aviation Organization (ICAO), är ett specialorgan inom FN som arbetar med reglering av flygtrafiken. De kommer under sin generalförsamling 2022 att diskutera en ny strategi och tidsplan för att främja hållbara bränslen på global nivå. Det går med andra ord framåt, sakta men säkert, förklarar Erämetsä.

– Vi behöver hitta sätt att göra det mer ekologiskt hållbart att flyga, säger han. Det måste framgå att vi behöver inte bara en, utan många lösningar. Neste är ledande leverantör av en lösning – förnybart ”drop-in” jetbränsle – men det innebär inte att vi har invändningar mot andra lösningar. Tillsammans får vi större effekt.

Erämetsä hoppas att andra tillverkare och flygbolag kommer att agera så snart som möjligt och följa Nestes exempel.

– Det finns en del saker som inger hopp, säger han. Under ett ICAO-seminarium nyligen frågade tjänstemännen tillverkarna vad de hade för framtidsplaner när det gäller förnybara flygbränslen. Enligt resultatet av undersökningen skulle den totala produktionen av förnybart jetbränsle kunna vara sex miljoner ton per år 2027. Det är ett gott tecken.

Erämetsäs karriär sträcker sig över fyra decennier. De senaste 15 åren har han arbetat för att människor ska kunna förflytta sig på marken och i luften på ett mer hållbart sätt.

Och hans eftermäle som den person som drev igenom standardiseringen av förnybart jetbränsle verkar han ganska nöjd med, även om han inte vill ta åt sig allt för mycket av äran.

Det är ju trots allt bara en av de saker han är bra på – att övertala människor till att få kloka beslut att bli verklighet.