Närmare än någonsin: Så skapar vi ett mer hållbart, cirkulärt system för plast, och därför är det viktigt
Plast, detta viktiga, värdefulla och ibland problematiska, material, har sedan det fick sitt verkliga genombrott under andra världskriget präglat vår moderna värld. Idag hittar vi plast överallt. I allt från medicinsk utrustning till kläder och köksredskap. Plast möjliggör en rad viktiga funktioner, men innebär även ett hot mot både miljö och klimat. Att hitta nya typer av plast, som har de goda egenskaperna men mindre miljö- och klimatpåverkan, är därför en oerhört viktig del av omställningen till ett mer hållbart samhälle.
Plast är ett material som finns i flera olika typer, men de är alla uppbyggda av stora molekyler, som i sin tur består av flera sammanlänkade mindre enheter, polymerer. Det är denna konstruktion som ger plasten sina särskilda egenskaper. Det viktigaste grundämnet i plastmolekylerna är kol. Detta kol har genom historien hämtats från en rad olika källor, alltifrån bomull till stenkol och cellulosa från träd och växter. Den verkliga industriella tillverkningen av plast har dock sedan en tid tillbaka baserats på petrolium, ett ämne som kommer ur den fossila olja som vi hämtar upp från jordens inre för att tillverka bensin, diesel och andra oljebaserade produkter.
Plastens fördelar - och utmaningar
Plast är ett mycket vanligt material idag och har ökat under lång tid. Det används många olika branscher och områden. Siffror från Naturvårdsverket från 2020 visar att plastanvändningen i Sverige ökat med nästan 300 000 ton per år, eller nästan 30 kg mer plast per invånare och år, de senaste tio åren. Plast är ett viktigt material på många sätt, det förlänger livstiden på livsmedel och minskar matsvinnet, ger hygieniska produkter i vården och lättare material som minskar energiförbrukning från exempelvis bilar. Därför är det inte nödvändigtvis en netto-vinst för miljön och klimatet att sluta använda plast på vissa områden.
Men plasten har onekligen sina utmaningar. All den fossila kol, gas och olja som vi bryter ur jorden och omvandlar till energi eller plast innebär en höjd nivå av koldioxid i jordens atmosfär. Koldioxid som ligger utanför den naturliga kolcykeln. Denna störning av planetens kolcykel har lett till en drastisk ökning av koncentrationen av koldioxid i atmosfären, vilket ger upphov till klimatförändringar. Idag används i hög grad fossil olja för att tillverka plast och om produktionen och användningen fortsätter att öka som beräknats kommer plastindustrin att stå för 20 procent av den globala oljeanvändningen år 2050, en ökning från dagens sju procent.
Ett annat problem är plastavfall, och det hot som detta utgör mot den biologiska mångfalden. Under 2019 genererades 353 miljoner ton plastavfall över hela världen. Man beräknar att fram till 2060 kommer siffran att öka till en miljard ton varje år. All denna plast måste ta vägen någonstans. Sverige är ett av de länder som är bäst på avfallshantering, vi samlar in och återvinner den absoluta majoriteten av vårt avfall. Ändå har även vi problem med plastavfall.
En skräpmätning som genomfördes av Håll Sverige Rent i juni 2020 visade att det slängdes motsvarande cirka 35 miljoner föremål under en utvald vecka, cirka en tiondel av skräpet, 3,3 miljoner föremål, var av plast. Skräp som inte hamnar i det officiella avfallshanteringssystemet utan i naturen, på gator och längst vägar. Dessa siffror är betydligt värre i de flesta andra länder. Plastavfall har ofta en mycket långsam nedbrytning och blir kvar i naturen under lång tid, vilket innebär skador för djur och natur, särskilt i hav och andra vattendrag.
Detta är anledningen till att det pågår en rad initiativ världen över för att minska användningen av plast i de fall där det är möjligt, exempelvis EU:s direktiv om engångsplast.
Bioplast och plaståtervinning, så försöker vi lösa problemen
När det gäller de fossila råmaterial som plast produceras av så har vi länge sökt efter mer hållbara, förnybara eller biobaserade, alternativ. Bioplast är en term som används för att beskriva plaster som är biobaserade. I motsats till ”vanlig”, plast som tillverkas av fossila råmaterial, tillverkas biobaserade plaster helt eller delvis av förnybara material som utvunnits ur biomassa. Några vanliga råvaror är rester från majs och sockerrör, men även oljor och fetter från förnybara källor. Under 2018 producerades 2,61 miljoner ton biobaserade plaster globalt, enligt Institute for Bioplastics and Biocomposites (IfBB), vilket motsvarar lite mindre än en procent av den totala marknaden. Här kan du läsa mer om olika typer av plast.
För att minska plastavfallet och användningen av fossil råvara för att tillverka ny plast, behöver vi öka återvinningen. Många plastförpackningar slängs i vanliga hushållssopor, både i Sverige och andra länder. En del av plasten hamnar aldrig ens i det officiella systemet för avfall utan slängs ute. Av den plast som samlas in går idag cirka 14 procent av plasten i Europa till återvinning, medan återvinningsgraden i USA ligger på 8,4 procent. Sveriges Radio kunde tidigare under 2023 rapportera att trots hårdare regelverk och en stor satsning från industrin återvinns bara runt var åttonde, mellan 10-15 procent, plastförpackning i Sverige. Det beror bland annat på att de plastföremål som samlas in för återvinningen kan bestå av en typ av plastmaterial som inte kan återvinnas på ett lönsamt sätt med dagens vanligaste teknik. Resterande delen av plastavfallet i Sverige förbränns, i många andra länder är det fortfarande vanligt med så kallade deponier, där avfall grävs ner. Vi måste återanvända mer plast för att minska behovet av ny fossil råvara och utveckla en hållbar, cirkulär värdekedja för plast.
Generellt är plast ett passande material för återvinning. Utmaningen är att tekniken för återvinning är olika, beroende på vilken typ av plast det gäller. Om processen är alltför komplicerad blir den inte ekonomiskt gångbar. En del plaster går inte att återvinna med den teknik vi har i dag, men i takt med att utvecklingen går framåt kan de tekniska och ekonomiska hindren minska.
Vad som avgör om plast kan återvinnas eller inte beror exempelvis på vilken typ av plast det gäller och om flera olika sorters plast är blandade i samma produkt.
Mekanisk och kemisk återvinning
Den vanliga typen av återvinning idag är mekanisk återvinning. Det är en utmärkt metod för att hålla igång en cirkulär kedja för plastmaterial. Mekaniskt återvunnet plastmaterial kan dock inte alltid hålla en viss kvalitet som krävs för exempelvis livsmedelsförpackningar och medicinska tillämpningar. En begränsande faktor för mekanisk återvinning är även den typ av plastförpackningar som hanteras. Ju renare materialet är, desto enklare är det att använda mekanisk återvinning, även om återvinningen i sig alltid innebär en viss försämring av kvaliteten. Det finns dock flera användningsområden där sådan plast kan komma till nytta som parkbänkar, plaströr och hinkar. Vissa typer av produkter lämpar sig väl för mekanisk återvinning, som PET-flaskor som kan återvinnas flera gånger.
När mekanisk återvinning inte kan användas finns det en ny typ av teknologi som kommer in i bilden. Genom kemisk återvinning löses plasten upp i sina byggstenar, som sedan kan sättas ihop igen som sedan kan användas för att tillverka helt ny plast. Kemiskt återvunnen plast håller hög kvalitet och kan användas som drop-in-alternativ i stället för plast av jungfrulig fossil råvara, även för känsliga användningsområden. Kemisk återvinning ger oss faktiskt möjlighet att tillverka plast av samma kvalitet som helt ny fossil råvara.
I den här artikeln går vi på djupet i skillnaden mellan mekanisk och kemisk återvinning.
Hopp om framtiden - initiativ som pågår för att öka återvinningen av plast
Det pågår just nu en rad olika initiativ, i Sverige och Europa, för att öka återvinningen av plast, både genom mekanisk och kemiska återvinning. För att kunna göra allvar av ambitionen att få in så stora delar av plastflödet som möjligt i ett cirkulärt system.
I Motala byggs just nu Site Zero av Svensk Plaståtervinning. Det involverar en investering på en miljard kronor i en ny anläggning som planeras stå färdig 2023 och som kommer att komplettera den befintliga som finns idag. Den nya anläggningen kommer att kunna hantera 200 000 ton plastförpackningar per år genom både mekanisk och kemisk återvinning.
Neste, världens ledande leverantör av förnybar diesel, förnybart flygbränsle och mer hållbara råvarulösningar till plast och kemikalieindustrin, har sedan några år bearbetat kemiskt återvunnet plastavfall vid sitt raffinaderi i Borgå i Finland. I mars 2023 hade företaget hittills bearbetat 3 000 ton flytande plastavfall i framgångsrika processkörningar i industriell skala. Målet är att årligen bearbeta mer än en miljon ton plastavfall.
”Våra processer för kemisk återvinning ger oss inte bara värdefull kunskap om teknikerna, utan är även ett bevis på att konceptet fungerar. Kemisk återvinning kan göras i industriell skala. Vårt fokus är fortsättningsvis att kunna gå från enskilda körningar till en kontinuerlig drift.” så sa Heikki Färkkilä, Vice President Chemical Recycling på Neste, när nyheten om den senaste provkörningen släpptes tidigare under 2023.
Neste kommer att fortsätta bygga upp kapaciteten för att uppgradera 150 000 ton flytande plastavfall per år genom en investering på 111 miljoner euro, den är en del av ett större projekt, (PULSE*) som har fått ett bidrag från EU:s Innovationsfond. När projektet är implementerat fullt ut är målet att Neste på sin anläggning i Borgå i Finland ska ha en sammanlagd kapacitet på 400 000 ton per år. Plastavfallet som bearbetas i Borgå kommer att kunna bli både till ny plast, även till känsliga applikationer, som till livsmedelsförpackningar.
Det är initiativ som Site Zero i Motala och Nestes arbete med kemisk återvinning i Finland som kan vara med och bidra till att på allvar ändra spelplanen för vår förmåga att låta plasten bli en del av ett cirkulärt system. Det ger hopp om att de där 10-15 procenten av plasten som faktiskt återvinns i Sverige idag ska kunna bli mångdubbelt högre. Något som verkligen skulle göra skillnad för framtida generationer.
