Att förenkla det komplexa: en berättelse om att åstadkomma förändring inom hållbarhet De modiga och de innovativa: Thomas Müller-Kirschbaum

Thomas Müller-Kirschbaum har stått i frontlinjen och missionerat för hållbarhet i flera decennier. Under sin långa karriär inom plastindustrin har han gjort sitt yttersta för att – både privat och i jobbet – hitta lösningar som är både effektiva och enkla att förstå för kunder och företag. Det här är berättelsen om en man som skapat verklig förändring, vars djupa personliga engagemang för hållbarhet under hela hans karriär har bidragit till en bättre framtid. Müller-Kirschbaums arbete, och karriär, på Henkel, är helt i linje med Nestes vision om framtiden, vilket gör företagen till naturliga samarbetspartners inom hållbarhet.

Det första jobbet Thomas Müller-Kirschbaum hade efter att ha doktorerat i fysisk kemi var som biträdande fabrikschef för ett polyetylenföretag. Han avslutade varje arbetsdag med en fem minuter lång cykeltur från kontoret till bilparkeringen, förbi det högljudda, skramlande pneumatiska transportörsystemet som transporterade det granulat som användes i plastproduktionen. Det var i slutet på 1980-talet och medvetenheten om fossila bränslen och växthusgasers miljöpåverkan var på uppgång, så Müller-Kirschbaum undrade ”Kommer vi fortfarande att tillverka plast på det här sättet om 30 år?”

Nu, över trettio år senare, börjar plastproduktionen att förändras. Även om det slutliga resultatet i form av material produceras med hjälp av samma processer och produktionslinjer – till och med de pneumatiska transportbanden fortfarande finns kvar – har Müller-Kirschbaum från första parkett kunnat bevittnat hur industrier gradvis går mot mer hållbara material och metoder, men också hur människors attityder när det gäller plast och miljö överlag har förändrats med åren.

Efter några månaders cykling förbi transportröret för granulat hittade han ett nytt jobb på Henkel, ett kemikalie- och konsumtionsvaruföretag med huvudkontor i Düsseldorf i Tyskland, där han var chef för global forskning och utveckling av tvätt- och hushållsprodukter under många år.

När han kom till Henkel var Müller-Kirschbaum imponerad över att de redan på den tiden, i slutet av 1980-talet, tänkte på miljön och använde 30 procent växtbaserade material i sina produkter.

”Det var väldigt annorlunda från den petrokemiska värld jag befunnit mig i tidigare,” säger han. Under huvudparten av hans första år på Henkel var det dagliga arbetet inte fokuserat på hållbarhet, men frågan fanns alltid i bakgrunden. Redan under uppväxten uppmuntrades Müller-Kirschbaum att värna om planeten som en del av sin katolska uppfostran och han tog även till sig dessa ideal senare i livet.

När Müller-Kirschbaum med åren steg i graderna på Henkel fick han en chans att driva på för en förändring mot ökad hållbarhet inom företaget.

”2005 gick jag med i Henkels hållbarhetsråd,” säger Müller-Kirschbaum. ”Två år senare satte jag tillsammans med hållbarhetsdirektören upp de första hållbarhetsmålen för Henkel.” 

De var bara ett litet team och utan de sedvanliga styrelsebesluten som skapade en uppsättning riktlinjer som snabbt fick fäste inom företaget. ”Det visade att till och med på ett stort företag kan man uppnå förändring om man vill,” säger han. ”Bara man har en stark vilja hittar man ett sätt att göra det på.”

Enkla budskap för komplexa idéer

Müller-Kirschbaums första möte med den tekniska sidan av hållbarhet var som student på universitetet i Köln. Han gick kurser i miljöteknik på Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule Aachen och lärde sig mer om teknologi som lambdasensorn, som användes för katalysatorer i bilar och om avsvavling av kolkraftverk.  ”Det var en enormt stor fråga i Tyskland,” säger Müller-Kirschbaum, ”i synnerhet med de brunkolskraftverk som var i drift i väst.”

”Två år senare satte jag tillsammans med hållbarhetsdirektören upp de första hållbarhetsmålen för Henkel.” 

Nordrhein-Westfalen, det område i Tyskland där Müller-Kirschbaum hade levt och arbetat huvudparten av sitt liv, är landets industriella region. Det är där stålindustrin och kraftverken finns och det är en ekonomiskt viktig region. Men det gjorde även området till ett av de mest förorenade i Europa, vilket folk började bli allt mer medvetna om på 1980-talet.

De teknologier som Müller-Kirschbaum lärde sig om på universitetet var några av de första stegen mot att ta itu med problemen med föroreningar och utsläpp av växthusgaser.

Sedan dess har han noggrant följt med i utvecklingen och nya framsteg och lösningar inom miljöområdet. Men en av de största förändringarna han bevittnade var inte teknisk, utan snarare i form av ett skifte i hur människor tänkte om miljön.

”Intensiteten, eller djupet, är mycket större nu.”

Han tar vegetabiliska oljor som exempel. För 30 år sedan var han imponerad av att Henkel använde vegetabiliska oljor som bas för tvätt- och hushållsprodukter, men nuförtiden har konsumenterna mycket större kunskap om komplexiteten inom hållbarhet. De är medvetna om hur olika aspekter av klimatförändringarna är sammankopplade, vilket gjort det mer utmanande att prata om miljöfrågor.

Det innebär att företag som Henkel inte längre enbart kunde hävda att de ersatte petrokemiska material med vegetabiliska oljor, i synnerhet om det var palmolja som inte var producerad på ett hållbart sätt.

”Människor förstår att ohållbart producerad palmolja också kan ha en negativ påverkan på klimatet genom avskogning,” säger Müller-Kirschbaum. Det är därför de ber om mycket mer information. De vill veta hur man anskaffade oljan, varför man valde att använda palmolja och hur företaget säkerställer att den är hållbar.

För den som vill kunna dela med sig av alla komplicerade aspekter av en hållbarhetsfråga med konsumenter blir kommunikationen kring produkterna blir mer komplex. Därför tycker Müller-Kirschbaum att vi måste hitta fler sätt att sammanfatta dessa till ett tydligt budskap. Trots allt vill konsumenterna göra hållbara val, men när de är i butiken har de bara några sekunder på sig att bestämma sig för om de ska köpa en vara eller inte. ”Det innebär att hållbarhet måste förmedlas med ett budskap som är lätt att förstå vid tidpunkten för själva köpet.”

Men om hållbarhet är så komplext, hur uppnår vi tydlighet i kommunikationen? Det är en av utmaningarna som Müller-Kirschbaum har funderat över och han tycker att lösningen är en märkning med ”cirkulär plast” eller ”cirkulär förpackning”.

I ett idealt system för hållbar plastproduktion kan vissa delar av en produkt komma från mekaniskt återvunna material, andra från kemiskt återvunna material och resten vara biobaserade material. Att förmedla det budskapet till någon medan de tittar efter produkter på hyllan i en matbutik kan bli komplicerat, säger Müller-Kirschbaum. ”På de tre sekunder som köpet sker har ingen tid att förstå en etikett där det står 70 procent mekaniskt återvunnet, 10 procent kemiskt återvunnet och 20 procent biobaserat.”

I stället föreställer han sig en märkning som sammanför allt detta i en enkel symbol som omedelbart signalerar till konsumenterna hur hållbar en produkt är, med hänsyn till alla olika faktorer. Ett sådant system skulle kräva samarbete mellan olika branschorganisationer och frivilligorganisationer för att sätta en nivå för standardisering. Någon sådan finns inte idag, men Müller-Kirschbaum tror att vi kommer att få se en sådan märkning inom de närmaste fem åren. Det skulle göra det mycket lättare för miljömedvetna konsumenter att handla hållbart.

Om att arbeta tillsammans för en hållbar framtid

Enkla budskap är inte bara användbara för att vägleda konsumenter. På Henkel har Müller-Kirschbaum även försökt att bryta ner själva hållbarhetsplanen i enkla budskap genom att dela upp den i mindre delmål. Det övergripande målet är att tredubbla företagets värde i förhållande till det totala ekologiska fotavtrycket under en period på tjugo år, från 2010 till 2030. Om man skulle bryta ner det i årliga delmål skulle det innebära att Henkels leveranskedja skulle behöva bli 3,5 procent mer effektiv för varje år när det kommer till användningen av vatten och energi, samt att man behöver minska mängden avfall. Men det var inte den svåraste delen.

”Det är inte så svårt att övertyga människorna i leveranskedjan att spara energi,” säger Müller-Kirschbaum. Att spara energi innebär ju trots allt att de även skär ner på kostnaderna. ”Problemet var att övertyga affärsmänniskorna om att värdet måste öka samtidigt som koldioxidavtrycket minskar.” Värde innefattar i det här sammanhanget allt från bättre produkter och ökad försäljning, till en säkrare arbetsplats och socialt ansvarstagande. Att bli mer ambitiös på dessa områden samtidigt som man ska använda mindre energi känns motsägelsefullt för vissa. Den enkla lösningen för att skapa mer värde är annars att skala upp, men det fungerar inte om andra halvan av målet är att använda mindre resurser. För att göra det hela mindre överväldigande bröts målet ner till mindre, årliga steg. Varje år behövde bara värdet gå upp med omkring två procent. Det var lättare för många att föreställa sig, men i och med svängningarna på marknaden har det inte alltid varit enkelt att uppnå: vissa år gjorde eurons värde det extra svårt att komma upp i en tvåprocentig ökning.

Nu när Müller-Kirschbaum har pensionerats från sin tjänst på Henkel fortsätter han att vara aktiv i rådgivande kommittéer där han erbjuder rådgivning baserad på sin erfarenhet. Ett av budskapen han ofta understryker är att det kan vara svårt att driva igenom ett hållbarhetsinitiativ inom en stor organisation.

”Den som går till gymmet vet att träning inte enbart är förknippat med glädje och att ha roligt, utan även med smärta. Men samtidigt vet man att det man gör är hälsosamt."

”Även om hållbarhet är något som alla vill sträva efter kommer det fortfarande vara en ansträngning att ta sig an det extra arbete och de prislappar som hållbarhetsarbete kommer med.” Hans råd för att hantera dessa utmaningar är enkelt: ”Tänk på det som att gå till gymmet.” Det kan göra lite ont innan man börjar se resultat, ”men vi vet också att det är hälsosamt och bra för oss."

Hållbarhetsplaner som Henkels bidrar till de globala ansträngningarna för att minska vårt koldioxidavtryck och skapa en friskare planet. Branschsamarbeten som  Renewable Carbon Initiative (RCI), som både Henkel och Neste är grundande medlemmar i, kan bidra till att främja och snabba på de ansträngningarna.

Att arbeta hållbart för att skapa en friskare planet är en enorm uppgift, men vartenda litet steg som en enskild person eller organisation tar är ett steg i rätt riktning. Müller-Kirschbaum liknar det vid byggandet av katedralen i Köln. ”De människor som lade grunden till katedralen år 1248 visste att de inte skulle få se när den sista stenen lades.” Men det är ändå värt att vara en del av ett sådant projekt, oavsett om det handlar om att bygga en katedral eller lösa klimatutmaningar. ”Jag känner att jag är någonstans i mitten”, säger han om sin roll i att skapa en mer hållbar värld. ”Vi är i början av processen och behöver fortfarande utveckla fler konkreta planer, men det slutliga målet finns där och driver oss framåt.”

”Jag har en vision om att vi är på rätt spår.”

Den där gemensamma planen om att vara med och skapa en mer hållbar framtid är det som håller Müller-Kirschbaum motiverad att fortsätta att arbeta med hållbarhetsprojekt. Han försöker att göra skillnad även i privatlivet. Hans kontor ligger bara 800 meter hemifrån, så han kan promenera dit, och han och hans familj har försökt att minska sitt koldioxidavtryck genom att noggrant fundera igenom sina inköp.

Det är små steg, men han ser allt som delar av ett större mål och han känner sig hoppfull inför framtiden.

”Det kommer att ta mycket längre tid än min livstid”, säger han, men tillägger att ”jag har en vision om att vi är på rätt spår.”