LCA? Well-to-Wheels (WtW)? Koldioxidhandavtryck? Det här betyder de nya uttrycken inom hållbara transporter

Området hållbar mobilitet genomgår just nu omfattande förändring tack vare den banbrytande teknikutvecklingen. Den sortens snabba framsteg kommer ofta tillsammans med ny, förvirrande, terminologi. I denna text kommer vi hjälpa dig gå igenom några vanliga begrepp och termer så att du lättare kan orientera dig bland alla uttryck i denna växande bransch.

Hållbar mobilitet är en sektor vars utveckling hela tiden drivs framåt av nya innovationer, med syfte att få maximal nytta av förnybara, och andra typer av miljövänliga, energikällor. Ny tekniker och nya uppfinningar ger dock ofta upphov till nya komplicerade termer.

Syftet med det är dock ytterst att kommunicera de förändringar som sker på området hållbara transporter och hur dessa förändringar påverkar samhällen över hela världen till det bättre. De behövs för att beskriva de olika aspekterna av hållbara transportlösningar. Korrekta benämningar och beskrivningar behövs för att övertyga politiska beslutsfattare och företag om varför det är viktigt att ställa om till hållbarhet och hur det fungerar.

”De här termerna som vi använder fyller sin funktion, men de kan vara svåra att förstå innebörden av innan man får dem förklarade för sig,” säger Petri Lehmus, Vice President, Research and Development (R&D) på Neste, en av Nestes experter som leder ett team som skapar cirkulära och förnybara lösningar för ekonomin och samhället.

De som kämpar med skillnaderna mellan koldioxidhandavtryck och koldioxidavtryck eller inte riktigt förstår begreppet livscykelanalys kommer ha stor nytta av denna artikel – som är avsedd att tydliggöra en rad av de begrepp som börjar bli vanligt förekommande, men som många ännu inte förstår. Samt att sätta dem i ett sammanhang.

Livscykelanalys (LCA)

Livscykelanalys (LCA) är en term som ofta förekommer inom ämnen som hållbara transporter och mobilitet.

Men vad betyder det egentligen och hur skiljer sig användningen åt när man använder det för bränslen respektive fordon?

LCA är sammanfattat en analys av miljöpåverkan av allt som ingår i tillverkningen av en produkt, som ett fordon eller vid bränsleproduktion. Från alla material som används, till energin som behövs i processen och transporterna av alla dessa.

”När man köper en bil och gör en livscykelanalys så tittar man inte enbart på den lilla delen som handlar om ägarskap och användning, utan på hur hela tillverkningsprocessen, och kasseringen, ser ut,” säger Gordon Telling, Director of Policy på Sustainable Freight Solutions, ett transportkonsultbolag.

En annan faktor är den energin som används som bränsle till en bil, den utgör ytterligare en del av fordonets livscykelpåverkan och gör det lättare att jämföra olika transportalternativ. 

Även om man bara äger ett fordon i några år går det åt betydligt mer tid än så, och mer resurser, för att tillverka och kassera det, vilket också ska tas med när man räknar på miljöpåverkan. Samma sak gäller valet av energikälla till bilen, oavsett om det gäller konventionella flytande fossila bränslen, som bensin, eller mer futuristisk bränslecellteknik. Det handlar dock inte enbart om utsläppen från avgasröret, utan om produktens helhetspåverkan på vår planet under hela livscykeln, därav termen livscykelanalys.

Enligt Lehmus beskrivs LCA ofta som en ”från vaggan till graven”-ansats.

”Det är en vetenskap i sig, men det finns bra internationella LCA-standarder och regleringar som mäter hållbarheten för ett bränsle i Europa och Nordamerika. Dessa  tittar på resultaten av livscykelanalyser när de ska ta fram olika sätt att mäta hållbarhet.”

För att kunna presentera en produkts livscykelanalys på ett konsekvent sätt som kan jämföras med andra är det avgörande att alla följer gemensamt överenskomna villkor och bestämmelser.

Well-to-Wheels (WtW)

Den globala påverkan på klimatet från transporter, genom växthusgasutsläpp som exempelvis koldioxid CO₂, metan CH₄ och kväveoxid N₂O anses vara betydande. Det är anledningen till att hållbara transporter och minskade utsläpp av växthusgaser ofta diskuteras synonymt.

I det samtalet behöver man rätt terminologin, som skapar tydlighet.

Uttrycket “Well-to-Wheels” (WtW) eller “från källa till hjul”  används för att göra en LCA av bränslen. den tar hänsyn till alla faser i ett bränsles livscykel – från utvinning av råvaran till hur den sedan används.

Analysen består av två delar: från källa till tank, wheels-to-tank (WtT) och från tank till hjul, tank-to-wheels (TtW).

Från källa till tank (WtT) mäter miljöpåverkan av de olika faserna i bränsleproduktionen, och från tank till hjul (TtW) mäter miljöpåverkan från användningen av bränslet. Vanligtvis är faserna indelade i bränslen och fordon.

Termerna är kontroversiella för beslutsfattare som kämpar med att komma fram till huruvida miljöpåverkan från utsläpp av växthusgaser från olika energikällor bör mätas med hjälp av hela processen, eller endast en del av den. 

Det är viktigt att göra den distinktionen eftersom den kan ge väldigt olika svar. Exempelvis när det gäller elfordon, så anses de ofta bidra med noll utsläpp av växthusgaser i atmosfären eftersom de orsakar noll tank-till-hjul-utsläpp. Däremot har de en miljönpåverkan när man tar med källa-till-hjul-utsläpp i beräkningen, och när man tar hänsyn till de utsläpp som produktionen av den el som används för att driva motorn ger upphov till.

WtW och TtW förklarat

För varje liter bensin som förbrukas släpps cirka 2,4 kg kol ut i atmosfären i form av koldioxid. Siffran 2,4 kg koldioxid per liter bensin är bränslets klimatpåverkan när man räknar på tank-till-hjul-utsläpp, det vill säga de utsläpp som orsakas av att motorn förbränner bränslet.

Det är dock inte bränslets hela klimatpåverkan eftersom det inte räknar med växthusgasutsläppen som orsakades av utvinningen av råolja, raffinering och transporten, både av bränslet och dess råvaror. Dessa utsläpp, som ackumuleras under bränslets hela livscykel, tas med i beräkningen i källa-till-hjul.

Att enbart mäta utsläppen från fordonets avgasrör ger inte en fullständig bild av bränslets klimatpåverkan eftersom det inte tar hänsyn till ursprunget för råvaran. Bränslets hela klimatpåverkan påverkas av huruvida utsläppen i atmosfären kommer från fossila eller förnybara källor.

Biobränslen skapar koldioxidutsläpp när de förbränns i motorn, men dessa är inte ”ytterligare utsläpp” eftersom de kommer från en förnybar källa till koldioxid, som en växt. Den är därmed en del av en kolcykel, av råvaror som kan lagra koldioxid, förbrännas, och sedan lagras in igen. 

Koldioxidutsläppen från användningsfasen av förnybar diesel betraktas som nära noll i och med att den mängden biobaserad koldioxid som frisätts motsvarar den mängd som de förnybara råvarorna absorberade i ett tidigare stadium, när de växte upp.

Det skiljer sig från fossila bränslen, dessa kommer av råvaror som hämtats upp från underjordsförvar och därför bygger upp ny koldioxid i atmosfären, vilket spär på klimatförändringarna.

Ur ett klimatperspektiv är det detta som verkligen gör skillnad, och det är anledningen till att det är så viktigt att WtW beräknar den totala klimatpåverkan.

Koldioxidhandavtryck

För att bekämpa klimatförändringarna behöver vi drastiskt minska vår klimatpåverkan, vårt koldioxidavtryck. En produkts koldioxidavtryck mäter produkten eller tjänstens livscykelpåverkan, alltså hur mycket koldioxid som totalt orsakats under produktens livstid. Men det är få av oss som är bekanta med uttrycket koldioxidhandavtryck.

Koldioxidhandavtrycket är ett svar på de negativa följderna av att fokusera på koldioxidavtrycket. En produkts koldioxidhandavtryck handlar om att jämföra två likvärdiga produkter eller tjänster och deras klimatpåverkan. Handavtrycket används för att peka ut den produkt som har ett mindre koldioxidavtryck. Koldioxidhandavtrycket är lika med skillnaden mellan de två alternativen i deras koldioxidavtryck, vad gäller massan koldioxidekvivalenter.

Handavtrycket mäter den mängd koldioxid som enskilda personer och företag sparar genom att välja det bättre av de tillgängliga alternativen. Avsikten med termen är att uppmuntra, och ytterst förbättra, framtida beteende. Det bör därför ses som en morot snarare än en piska, en motivator för att skapa positiv förändring.

”När du går igenom ditt dagliga liv kan du summera koldioxidpåverkan av allt du gör, oavsett om det handlar om kaffet du dricker eller bilen du kör,” säger Telling. ”Koldioxidhandavtrycket tittar på vad du kan göra för att minska det.”

Koldioxidhandavtrycket fungerar som en positiv omvärdering av vår påverkan på miljön och uppmuntrar till proaktivt beteende, snarare än reaktiva handlingar.