Framtidens fordon är redan här
Biodrivmedel spelar en viktig roll för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål
Klimatet kan inte vänta. I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som ska börja gälla senast år 2020. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Detta för att bekämpa de förödande klimatförändringarna som redan sker idag och för att vi ska kunna lämna över en friskare planet till våra barn och barnbarn. För att det ska ske måste varje enskilt land ta sitt ansvar.
Sverige är ett föregångsland när det gäller miljö- och klimatarbetet bland annat genom att ha antagit högt ställda mål för att nå Parisavtalet. Regeringen beslutade om en klimatlag som trädde i kraft 2018 och tog som första välfärdsland beslutet om att vi ska vara fossilfria till 2045.
Vägtrafiken står för cirka 30 procent av utsläppen och därför har Sverige som mål att minska utsläppen inom transportsektorn med 70 procent till 2030 från de nivåer som var 2010. Förra året minskade utsläppen med 2 procent enligt Trafikanalys, detta tack vare användandet av biodrivmedel och mer energieffektiva bilar. Men det räcker inte. Utsläppen måste minska med cirka 8 procent per år för att Sverige ska nå målet om en minskning med 70 procent till 2030. Klimatpolitiska rådet kom nyligen med sin utvärdering av den svenska klimatpolitiska handlingsplanen och skriver där tydligt att de åtgärder som regeringen föreslår är inte tillräckliga för att Sverige ska kunna bli fossilfritt till 2045.
Det klimatpolitiska rådet lyfter fram reduktionsplikten för vägtransporter som en konkret åtgärd som ger tydlig effekt. Den infördes i Sverige den 1 januari 2018. År 2020 behöver drivmedelsföretagen nå en utsläppsreduktion när det gäller dieseln på 21 procent och 4,2 procent för bensinen. Det görs genom inblandning av biodrivmedel, eller genom att använda 100-procentigt fossilfritt biodrivmedel.
Biodrivmedel är det mest kostnadseffektiva verktyg för att reducera växtgasutsläpp från vägtrafiken.
Även om Sveriges klimatpolitik har handlat om att minska utsläppen genom en rad olika verktyg har debatten inom transportsektorn tenderat att fokusera på påstådda konflikter mellan olika teknologier, såsom biodrivmedel, elektrifiering och biogas. Alla dessa teknologier kommer att behövas för att nå målen och fokus bör snarare handla om hur vi kan fasa ut fossila bränslen.
Historiskt har vi blivit vana vid att se förbränningsmotorn, drivmedel och fossila bränslen som samma sak. Så har det tidigare sett ut men det stämmer inte idag.
På Neste använder vi biobaserade avfalls- och restprodukter vid vår bränsleproduktion. Vi satsar ca 500 miljoner kronor per år på forskning för att utveckla framtidens råvaruströmmar för avfalls- och restprodukter, samt för att kunna använda nya råvaror som alger och vätgasbaserade lösningar.
I samhällsdebatten glöms det ofta bort att biodrivmedel idag är det mest kostnadseffektiva verktyget för att minska utsläppen inom vägtransporter och att det kommer vara så för många olika transportslag även framöver.
Biodrivmedel bidrar till en kostnadseffektiv reducering av växthusgaser inom transportsektorn
En genomsnittlig kostnad för samhället (uppmätt nedan i euro) för att reducera växthusgaser hos personbilar 2030 ökar med mer invecklad teknik. Elektrifierade fordon (BEV:s, Battery Electric Vehicles)) blir flera gånger dyrare beroende på bland annat kostnaden för batteri och laddningsinfrastruktur.
Notes: Data shown here reflect the median of the cost range and refer to the situation in 2030. Oil price range of 70-113 USD/bbl and battery price 99€/kWh. Expected 2030 cost for alternative power trains. Includes required investments into infrastructure. EU average projected power mix (IEA). Fuel and energy prices without taxes. Source: Neste, based on Roland Berger, Integrated Fuels and Vehicles Roadmap to 2030, 2016
När det görs en jämförelse mellan de olika teknologierna så finns det olika sätt att göra det och därför svåra att jämföra.
När man strävar efter mer klimatvänliga lösningar måste alla utsläpp under fordonets livscykel beaktas från tillverkning till återvinning.
Många av oss kan bli förvånade över resultatet av att jämföra utsläppen från el- och dieselbilar under deras livscykel baserat på olika energikällor.
Ett elfordon som kör på 100 procent vindkraft kan lätt låta som den bästa lösningen. Men när vi jämför samhällskostnaden för utsläppsminskningen under hela livscykeln är en dieselbil som kör med 100 procent förnybart bränsle ett avsevärt mer kostnadseffektivt alternativ när det kommer till minskade utsläpp. En hög inblandning av biodrivmedel är således ett kostnadseffektivt verktyg för att bekämpa klimatförändringen. I den kontrollstation som Energimyndigheten lämnade över till regeringen förra året föreslår de en inblandning av biodrivmedel som leder till en utsläppsreduktion på 65,7 procent för diesel och 28 procent reduktion för bensin.
Det är därför viktigt att Sverige får behålla skattebefrielsen för höginblandade biodrivmedel. Andra länder kunde hämta inspiration för att kombinera reduktionsplikten med möjligheten för företag, regioner och organisationer att vara föregångare och tanka nästintill fossilfritt med höginblandade biodrivmedel.
Växthusgaser ur ett livscykelperspektiv
Växthusgasemissionen under livslängden för ett specifikt fordon (nedan en personbil av medelstorlek), är ett bra sätt att jämföra synvinkeln på olika bränslen i ett så kallat “Well To Wheel” koncept: den totala livslängden för ett fordon med den sträckan man kommer att färdas under dess totala livslängd, inklusive koldioxidbidrag för uppbyggnad/produktion och destruktion/cirkulation. Vi ser på fordonets hela livscykel och dess bidrag som helhet.
Sources (data): Vehicle Production: Volkswagen (2018) Use Phase (WTW):
JEC 4a WTW data for (2020+) End-of-Life: Ellingsen et al. (2016)
Vi måste också noga poängtera att biodrivmedel inte kan vara den enda lösningen för att hantera klimatutmaningen gällande vägtransporter, utan vi behöver också andra verktyg såsom elektrifiering, biogas och förändrat beteende för att minska onödiga transporter.
Från vår sida ser vi att konflikterna mellan de mer miljövänliga alternativen leder till att politikerna har svårt att staka ut vägen för fossilfrihet, vilket är olyckligt.
Utöver detta kommer elektrobränslen in på marknaden som en lösning med hög miljöprestanda. Elektrobränslen har mycket gynnsamma värden utifrån ett livscykelmässigt perspektiv, där alla växthusgasutsläpp är inräknade (produktion, användning, destruktion/cirkulation). Företag och branschorganisationer inom transportsektorn runt om i världen ser tekniken som en viktig och skalbar lösning för framtiden.
Elektrobränslen kan i framtiden ersätta fossila drivmedel, både för vägtransporter och inom flyget och därmed komplettera utbudet på förnybara drivmedel. Molekylen för tekniken, precis som med HVO, är identisk med diesel. Viktigt att ha med sig är att denna marknadspotential kan nyttjas enbart om det fortsättningsvis finns fordon med förbränningsmotorer på marknaden.
Avslutningsvis, låt oss återvända till det jag inledde denna krönika med, det vill säga klimatkrisen. För att vi ska klara denna utmaning behövs många olika lösningar, något som i sig ger anledning till optimism. Genom forskning och utveckling har vi lösningar redan idag och genom att fortsätta satsa kommer vi fortsätta utveckla lösningar också för morgondagen.
De tekniska genombrotten finns delvis redan eller är nära att slå igenom. Allt vi behöver göra är att skapa en miljö och en kultur som gör att vi kan nyttja teknikerna optimalt för att bekämpa klimatförändringen. Förutom elektrifiering och förändrat beteende kommer biodrivmedel att vara ett viktigt verktyg för att minska utsläppen inom transportsektorn, både idag och i framtiden.
“We care. We have courage. We cooperate.”
Vi bryr oss. Vi har mod. Vi samarbetar.
